Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

Ska fyra församlingar bli en?

STRUKTUR.

En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

5.4.2023 kl. 16:18

I april träffar ledande tjänstemän och kyrkoherdarna i Korsholm, Kvevlax, Solf och Replot utredningsman Clas Abrahamsson för ett första möte. Men det är först i höst som den egentliga utredningen inleds och då ska också församlingsmedlemmarna få säga sitt under allmänna möten. Resultat ska läggas fram den sista november. Initiativet till utredening togs av församlingsrådet i Korsholms svenska församling.

– Ekonomin har varit god i fyra år. Det är ingen krissamfällighet. Men vi är bekymrade för framtiden, för det är svårt att få personal. Det är en fråga om hur vi säkerställer församlingsverksamhet och gudstjänstliv på hela Korsholms kommuns område, säger Mats Björklund, kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

Under pandemin kom automatiskt inbesparingar för att mycket verksamhet låg nere. Skatteintäkterna har också ökat, säger Björklund. Men läget var ett annat när han för ett antal år sedan kom som kyrkoherde till Solf.

– Då var sparkraven väldigt hårda, ekonomin såg inte ljus ut. En framtidsgrupp med representanter från alla församlingar tillsattes och resultatet blev: För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras. De små församlingarna höll på att bli utan verksamhetsmedel och utan pengar kan man inte jobba. Tanken med utredningen är att vi ska tänka framåt, fem, tio, femton och trettio år.

Församlingarna i Solf och Replot hör till stiftets mindre församlingar med kring 1500 medlemmar vardera.

Församlingarnas egendom är redan diskuterad.

– För kring fem år sedan kom församlingarna överens om att all egendom är gemensam, samfälligheten är ägare till all egendom.

Alternativen är många

Björklund säger att nyckelfrågan är om fyra kyrkoherdar ska sköta samma jobb på varsitt håll.

– Ett alternativ är att en kyrkoherde sköter större administrativa uppgifter och de andra arbetar som präster. Min erfarenhet som kyrkoherde är att det blir lite tid över för andligt arbete.

Alternativen för hur framtiden kan se ut är många.

– Fyra församlingar kan bli en eller fyra kan bli två. Eller så kan tre bli en och en stanna utanför. Alla alternativ är möjliga.

Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har.

– Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har, och vi behöver någon utomstående som ser på det för vi har alla våra kor i diket.

Han är själv inte orolig inför den turbulens som utredningen kan leda till.

– Att anlita en utredningsman är ett normalt sätt att jobba med frågor som väcker känslor. Jag delar inte det skräckscenario som många människor har.

Hur ser det scenariot ut?

– Det är att blicka bakåt och hävda att det var bättre förr, och gick det då så går det nu också.

Kommer församlingsmedlemmarna i framtiden att få uppleva samma trygghet av att det finns någon att kontakta, exempelvis diakonin?

– Nej, inte om vi inte gör något. I framtiden kommer det att bli svårt att få kyrklig personal. Vi har exempelvis svårt att hitta diakonivikarier i Korsholm. Vi får inte kompetent personal, och samma problem finns i andra församlingar. Pudelns kärna är: Inom fem till tio år, vem jobbar i kyrkan då och speciellt i Borgå stift? Har man löst det så har man löst en hel del frågor ur mitt perspektiv.

Olika åsikter i Kvevlax och Replot

I Kvevlax har man varit medveten om att utredningen som Korsholms svenska församlings församlingsråd begärt är på väg.

Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling.

– Frågan har legat under ytan, men vi har inte haft någon egentlig offentlig diskussion där för- och nackdelarna skulle vägas mot varandra. Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling, säger kyrkoherde Fredrik Kass.

Tror du Kvevlaxborna utan vidare accepterar en sammanslagning?

– Nej, helt säkert finns det ett motstånd. Det finns säkert olika åsikter inom församlingen.

Han ser det som viktigt att det nu förs en öppen diskussion inom församlingarna.

– Jag utgår från att varje församling ordnar diskussioner för sina medlemmar så att alla får komma till tals och får information. Så ser vi vad utredningen kommer fram till.

Utredningen är inget rött skynke?

– Man behöver inte vara rädd för den. Det är bra att den blir gjord. Den här frågan pyr oberoende. Clas Abrahamsson är en jordnära person som är lätt att ha att göras med. Han har också gjort utredningar förr.

– Det viktiga är nu att vi säkerställer det lokala kyrkliga livet i hela kommunen, oavsett vad församlingen heter. Det beslut vi tar i dag kommer att påverka kommande generationer, säger Kass.

Camilla Svevar, kyrkoherde i Replot, ser framåt med tillförsikt.

– Det är bra att utredningen blir gjord så att fakta, för- och nackdelar läggs på bordet. Det är en utredning, inte automatiskt ett beslut att det ska bli en sammanslagning.

Det finns åsikter både för och emot, tror hon.

– Antagligen är flertalet emot en sammanslagning. Naturligtvis är man skeptisk mot en förändring och rädd för att församlingen i skärgården sakta men säkert monteras ner.

Hennes uppmaning är att ta utredningen för vad den är: en utredning.

– Då resultatet av den klargörs är alla betydligt klokare. Då blir det att väga för och emot, men då baserat på fakta och inte som nu, på spekulationer.

Ulrika Hansson och Johan Sandberg


domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet