Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

Sorgen är tung, lång och lite vacker också

sorg.

Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland.

7.4.2023 kl. 10:00

Jag talar med Katarina Gäddnäs, församlingspastor och sjukhuspräst, en dag efter hennes pappa Paul Gäddnäs begravning. Hon har övernattat i gamla prästgården på Kökar. Hon är trött.

– Det var jättefint, men också jättetungt.

De fick veta att Paul var sjuk 52 dagar innan han dog. Han hade cancer som spridit sig till njurarna och levern.

– Som sjukhuspräst anade jag att det inte fanns något att göra.

Hon förrättade sin pappas begravning på Kökar en söndag i mars. Hon åkte direkt från en pastoralkurs hem till Mariehamn innan hon skulle vidare till Kökar, och efter gudstjänsten beklagade hon sig över att hon hade stopp i avloppet därhemma, det gick inte att laga mat.

När jag kom hem ringde en äldre församlingsbo till mig och sa att han jobbat med avlopp i trettio år och nu har jag ju inte en pappa att ringa. Så kom han hem till oss och låg dubbelvikt och fixade vårt avlopp i två timmar.

Den öppna sorgen skapar en sådan generositet hos folk. Minnesstunden på Kökar samlade över hundra personer. Hennes mamma bakade Ålandspannkaka och Philip Hällund som bor i prästgården gjorde fisksoppa och biskop emeritus Lennart Koskinen stod och hackade potatis.

– Alla ville göra någonting. Kökarborna är fantastiska på att hjälpa till och visa praktisk omsorg när det behövs. Vi har burits på en våg av omtanke.

Men nu är hon, som sagt, väldigt, väldigt trött.

– När det kommer en kris eller en sjukdom går man på adrenalin för att orka. När allt är över kommer den stora tröttheten.


Jag tror att vi alla bär på sorger som vi inte sörjt tillräckligt. Vi väjer undan sorgen för den känns som en tung, svart gegga att krafsa sig igenom. Hur ska vi få tag på vår sorg?

– Jag tror att en sorg aktualiserar alla gamla sorger, sådana som varit svåra att bära, omfatta eller acceptera.

Också för henne själv har gammal sorg ploppat upp nu när hennes pappa dog. Nu sörjde hon sådant som hon inte kunnat sörja offentligt.

– Det har varit viktigt för mig att just nu gå en kurs där jag specialiserar mig på själavård. Där har jag kunnat lyfta fram gamla saker som jag släpat på och sörjt. Där måste man arbeta igenom och lysa på allt som man bär på – det är bra men ansträngande.


Sorg tar tid

Katarina Gäddnäs tror att de flesta av oss inte inser att sorg verkligen tar tid. Lång tid.

– Man tröstar ju sörjande med att det inte alltid kommer att kännas så. Visserligen kommer din kära människa aldrig tillbaka men du kommer inte alltid vara så ledsen och förtvivlad.

Hon tycker det är bra att säga ut det, eftersom det finns människor som i desperationen efter en sorg går ner sig och börjar dricka, de gör vad som helst för att lindra ångesten.

– Det är lättare om man vet att sorgen är naturlig och att det inte alltid kommer att kännas på samma sätt.

Samtidigt: när en människa fattas så fattas hon. Det kan ta flera år att sörja klart, saknaden finns kvar för alltid. Det första året är värst, men inte är det lätt andra året heller.

– Det brast för mig när de spelade Kökars brudvals på skolan, vid minnesstunden efter min pappas begravning. Jag är ju 52 år och tror inte att jag kommer att gifta mig igen. Men just då tänkte jag bara: Åh, om jag gifter mig igen får jag inte dansa brudvals med min pappa, det är för alltid för sent för det.

Samtidigt är hon vuxen. Hon har internaliserat sina föräldrar, sin pappas kärleksfulla blick.

– Allt han lärt mig, alla mina värderingar. Jag har vuxit upp i hans blick och den kan ingen ta ifrån mig, någonsin.



Jag har ofta tänkt att det var dumt att göra oss av med det svarta sorgbandet, eller med de där viktorianska sorgesmyckena med flätat hår från den döda infällt i gagat.

– Ja, absolut. När jag har sorgegrupper tänker jag ofta att den som sörjer borde få bära svart armbindel i flera år, så att folk skulle vara lite snällare och försiktigare med en.

I sitt jobb som sjukhuspräst förlorar hon människor varje vecka.

– Jag vill inte rusa vidare när jag hör att någon dött. Jag vill stanna på stegen, jag tänder ett ljus, jag har bönestenar på mitt sjukhusaltare. Och så sätter jag ännu en sten i skålen. Jag tror att vårt behov av symboler och symbolhandlingar är stort. Jag tänker på pappa: själaringningen, kortegen efter kistan när han kom hem till Kökar. Allt det där finns där av en anledning. Det finns ett behov och det behovet har inte försvunnit någonstans.

Text: Sofia Torvalds


Världen. "Plus 17 grader, stundtals kall vind och regnskurar. Ja vädret gör åtminstone att man känner sig som hemma här i Bogota." 31.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Martyrkyrkans Vänner leder ett brödutdelningsprojekt i Nordkorea.  30.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Norrmannen, TD Olav Fykse Tveit, har valts till generalsekreterare för Kyrkornas världsråd. 29.8.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kotimaa har undersökt vem som är mest finlandssvensk av biskopskandidaterna i Borgå stift. 28.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Efter en runda i stiftet avslutades Domkapitlets biskopsutfrågningar i Esbo på onsdag. Publiken fick ställa många frågor, och kandidaterna hade också möjlighet att fråga ut varandra. Se bilder!   27.8.2009 kl. 00:00

Människa. FST:s undersökande program Spotlight granskade biskopskandidaternas ekonomiska bakgrund och meriter i går onsdag. Perret kommenterade programmet under onsdagens biskopsutfrågning. 27.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Familjerådgivningen kommer i kläm i spartider. 27.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Prästen Bo Brander möter minsann människor. Under sitt trettio år långa yrkesverksamma liv har han hela tiden bott i internat för att finnas nära de studerande han jobbar bland. – Jag är livstidsinternerad, säger han med ett småleend. 27.8.2009 kl. 00:00

Människa. Ärkebiskop Jukka Paarma går i pension 1.6.2010. En ny ärkebiskop väljs på våren. 26.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Det är faktiskt första gången vi är med, konstaterar Sjömanskyrkans Ben Thilman vid sin monter på Kyrktorget i Lovisa. Thilman är ledande sjömanspräst vid den nybyggda sjömanskyrkan i Nordsjö där arbetet kommit väl igång. 26.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kluriga frågor med annorlunda grepp. Så definierade notarie Clas Abrahamsson biskopsutfrågningen i Pargas på tisdag kväll. Se bilder! 26.8.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Så vitt momi kunde minnas hade hunden Leopold Napoleon von Gutenhof, även kallad Nappe, mest ställt till med problem. Hur den hade fått upp buren i hundvagnen på sibbotåget förblir ett mysterium. Hem till Mikaelsgatan kom terriern för egen maskin. Samme Napoelon bet också familjens läkare i baken när han kom för att vaccinera småflickorna. Efter det bands den pliktskyldigast fast i badkaret när läkaren kom på besök. 27.8.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fick de som följde med de kyrkliga nyheterna vara med om nästan ett fyrverkeri av dels budskap från kyrkans sida, dels krav på kyrkan. 27.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan samlar information om finska församlingars verksamhet på svenska på webben. 25.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrktorget fortsätter att turnera stiftet. Denna vecka står domprosteriet, mellersta Nyland och Raseborg på tur. 24.8.2009 kl. 00:00

Ärkebiskop Kari Mäkinen fick än en gång sitta ordförande i långköraren om kyrkans vägval i äktenskapsfrågan.

Kyrkomötet. Remissdebatten kring vigselrätten tog plats i ett annars luftigt kyrkomöte. 8.11.2017 kl. 14:15

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt idag att låta göra en oberoende utredning om hur församlingarnas ekonomi och verksamhet påverkats av kyrkans informationsförvaltning. 8.11.2017 kl. 13:12

svenska dagen . Kyrkostyrelseprofil noteras för sina språkliga jämställdhetsinsatser. 7.11.2017 kl. 10:49
För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Avsked. Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas. 3.11.2017 kl. 15:31

flyktingar. En kristen afghansk konvertit sitter som bäst i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors. Den 26-årige mannen är medlem av pingstförsamlingen Filadelfia i Närpes och har en dotter i Finland. Men han ska ändå utvisas till Afghanistan. 1.11.2017 kl. 16:11