Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

Vadå tränutisdag och dymmelonsdag?

ORD.

Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna!

5.4.2023 kl. 11:54

Vi planerade påsknumret på redaktionen. Vad ska vi säga som inte redan sagts? Den eviga frågan kring stora högtider. Vi kom in på alla ord förknippade med påsk. Ni har väl hört om ”Mulimuli-måndaan” och ”tränutisdaan”, frågade jag? De flesta fick något tomt i blicken. Det finns mycket vi självklart benämner men inte alltid vet bakgrunden till. När man börjar gräva lite i etymologi, det vill säga varifrån ord härstammar, inser man snabbt att folkligt och religiöst alltid haft en förmåga att smälta samman och bli det vi kallar traditioner.

Påsk
Den kristna påsken har många kopplingar till den judiska påsken, och namnet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach” det vill säga ”passera” och ”gå förbi”. Det i sin tur har att göra med Gamla testamentets berättelse om judarnas uttåg ur Egypten, efter många år av slaveri. En händelse som utgör bakgrunden till det judiska påskfirandet.

Stilla veckan
Om du inte vill ha ett gäng med förnärmade teologer i hasorna är det bäst att du lär dig skillnaden mellan stilla veckan och påskveckan. Stilla veckan är sista veckan i fastan, det vill säga veckan där bland annat skärtorsdag och långfredag ingår, medan påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Namnet stilla veckan började användas i Finland under 1700-talet då speciellt pietisterna betonade Kristi smärta och lidande. En äldre inhemsk benämning var dymmelveckan, och den levde kvar i talspråket.

Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt.

När infaller påsken?
När påsken infaller i år är ju enkelt att kolla upp. Men när infaller påsk så där överlag? Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt: Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. (Okeeej! Kanske vi bara lämnar det där …) Om man gräver vidare får man veta att de tidiga kristna inte ville att deras påsk skulle sammanfalla med den judiska påsken. Så den ecklesiastiska månen eller påskfullmånen beräknas enligt Metons cykel och sammanfaller inte nödvändigtvis med den astronomiska fullmånen. Så om vi inte lär oss när påsken infaller kan vi helt enkelt skylla på de tidiga kristna som skulle krångla till allt.

Påsken kan tidigast infalla den 22 mars och senast den 25 april. Det gäller att hålla reda på den ecklesiastiska fullmånen. Lycka till!

Mulenmåndag och tränutisdag
De stackars vardagarna som inleder stilla veckan har inte fått några namn med religiös koppling. I stället har de kallats allt möjligt i folkmun, ofta med någon slags koppling till vad man tyckte utmärkte de här dagarna. Några exempel är: mulenmåndag, kråkmåndag, blåmåndag, klockmåndag, svältmåndag, frimåndag, skallomåndag samt tränutisdag, kulentisdag, fettisdag, lustigtisdag, torrtisdag, smakutisdag, gristisdag och spatsertisdag.

Den uppfinningsrika kan säkert använda de här namnen i oändlighet: Äntligen en dag som matchar din humor, glad torrtisdag!

På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Dymmelonsdag
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. En dymmel är en klockkläpp, det vill säga den som slår inuti en klocka. Enligt gammal tradition bytte man före påsken ut metallkläppen till en i trä för att klangen skulle bli dovare. På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.

Ibland kallas onsdagen i stilla veckan för askonsdag, men det beror på att benämningarna på olika dagar genom århundradena har flyttat lite hit och dit. Askonsdagens korrekta hemvist är alltså som första dagen i fastetiden, 40 dagar före påsk.

Skärtorsdag och långfredag
Skär som i skärtorsdag kommer från ordet ”skära” som betyder att göra ren. Skärtorsdag är alltså en reningsdag som också kopplats till bikt, att bekänna sina synder. Enligt folktraditionen fanns det något ont som skulle jagas bort från gården.

På skärtorsdag instiftade Jesus nattvarden, och många går till nattvarden på just skärtorsdag. På skärtorsdagen tvättade Jesus också lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–5). I många kyrkosamfund hör seden att konkret tvätta varandras fötter fortfarande till gudstjänstlivet. (Om du känner dig obekväm med att hala fram dina bara fötter sätt dig för säkerhets skull långt bak i kyrkan!)

Namnet långfredag är kanske lite mer genomskinligt och kommer sig av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.

Memma
Tänka sig, man behöver inte gräva djupt för att hitta en lite religiös koppling också till rätten gjord på rågmjöl, malt och sirap, vars smak brukar dela folket. Ordet kommer från finskans ”mämmi”, och motsvarigheter kan hittas i bland annat estniska dialekter där ordet ”mämm” betecknar ett platt bröd bestrött med maltmjöl. Också nordsamiskan har ordet ”meađmma”, vilket betyder rå, eller snarare ogräddat/okokt när man talar om bröd och gröt. En Daniel Juslenius beskrev i sitt verk Aboa vetus et nova på 1700-talet hur man i Egentliga Finland tillredde en rätt gjord på mörk och söt rågmalt som gräddades i ugnen. Rätten åts vid påsk till minne av det osyrade brödet. Osyrat bröd är lagat utan gäst eller andra jäsmedel, och det förknippas med israeliternas brådstörtade flykt ur fångenskapen i Egypten. Då hann man inte låta brödet jäsa, utan på Herrens befallning åt man på natten helstekt lamm med bittra örter och osyrat bröd.

Om man däremot bakar bröd som borde jäsa men misslyckas kan man säga som Närpesborna: ”he tykks ska vaal bare memmår åv hittje”, det vill säga deg som inte jäser eller bröd som jäst dåligt.

Källor: Institutet för de inhemska språken, Språkbruk (1/2018), Ordbok över Finlands svenska folkmål (kaino.kotus.fi), evl.fi, alltombibeln.se, Wikipedia och svenskahogtider.com.



Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36