Körmedlemmar ur S:ta Marian kuoro avtackar sin förra ledare Kristiina Heikkilä (t.v). Maj-Len Jossfolk (uppe, andra från höger) och Ritva Westerlund (tredje från vänster) påpekar att kören gärna tar emot fler medlemmar. FOTO: PRIVAT

Gemenskap och glädje i finska kören i Närpes

NÄRPES.

Den som sjunger i finska kören i Närpes församling sjunger ofta med länge. Hemligheten? Fin gemenskap, goda ledare och en varierad repertoar.

5.4.2023 kl. 10:27

”Va, finns det en finsk kör i Närpes?” är reaktionen ofta.

– Många har inte en aning om att kören finns, säger Maj-Len Jossfolk.

Hon har sjungit med i finska kören i Närpes församling, S:ta Marian kuoro, sedan 1989. En av sångarna i kören hade redan tidigare frågat om hon ville komma med, men då studerade hon i Åbo och hade inte möjlighet.

– Men jag sa att flyttar jag tillbaka till Närpes så kommer jag, och jag höll vad jag sa!

Kören har funnits ännu längre än så. Rötterna sträcker sig till 1970-talet, då Ringa-Lill och Edwin Bernas tog initiativet till en sånggrupp som sjöng på finska.

– Sedan blev det en kurs inom Medborgarinstitutet och Erik Sikström som var kantor i Pörtom började leda kören, berättar Maj-Len Jossfolk.

Under årens lopp har finska kören hunnit ha många olika dirigenter: Mikael Wargh, Anja Rimpiläinen, Sam Lindén, Kristiina Heikkilä med flera. Just nu är det kantor Gerd Lindén-Liljehage som leder den tvåstämmiga damkören.

– Vi har haft en varierande repertoar under åren. Ibland har det varit klassiska sånger, och mer avancerade verk som Panis angelicus. På senaste tiden har vi sjungit mycket Pekka Simojokis sånger, säger Maj-Len Jossfolk.

Många av körmedlemmarna har sjungit med länge.

– En person har varit med från första början.

Det tyder på att det är roligt att vara med!

– Jo, jag tycker det! Själv har jag märkt att jag ibland inte alls är på humör att fara på övning, men sen när jag kommer hem så sjunger jag nästan fortfarande.

Kören har både finsk- och svenskspråkiga sångare. Själv är Maj-Len Jossfolk tvåspråkig.

– Nu på senaste tiden har vi fått medlemmar som är svenskspråkiga men som förstår finska och vill språkbada.

Ritva Westerlund har sjungit med i över 20 år. Det är givande på många sätt, konstaterar hon.

– Vi har så mycket fina sånger som Gerd har plockat fram åt oss. Så har vi alltid haft bra gemenskap i kören.

Körsång innebär både egentid och avkoppling.

– Samtidigt måste man ju tänka också, när det är olika stämmor, så hjärnan hinner inte slöa till!

Ritva Westerlund kommer ursprungligen från Björneborg. Under några år bodde hon i Sverige där hon träffade sin man, som är Närpesbo. Till Närpes flyttade de 1982.

Vad innebär det för dig att kören sjunger på finska?

– Det är fint att få sjunga på mitt modersmål. Jag har ingenting emot att sjunga på svenska heller, men det är lite speciellt när det är på mitt eget språk.

Var kan man lyssna till kören?

– Vi sjunger i de finska gudstjänsterna. Ibland har vi sjungit i svenskspråkiga gudstjänster och på begravningar. Vi har också varit på besök i grannförsamlingar som Kaskö. Och senare i vår kommer vi att delta i sångfesten i Korsnäs tillsammans med de andra kyrkokörerna i Sydösterbotten.

S:ta Marian kuoro

Tvåstämmig damkör som sjunger moderna finska andliga sånger.

Övningar: onsdagar kl. 18–19 i Närpes kyrka.

Ledare är kantor Gerd Lindén-Liljehage. Nya sångare är välkomna!

PIAN WISTBACKA


PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54