Körmedlemmar ur S:ta Marian kuoro avtackar sin förra ledare Kristiina Heikkilä (t.v). Maj-Len Jossfolk (uppe, andra från höger) och Ritva Westerlund (tredje från vänster) påpekar att kören gärna tar emot fler medlemmar. FOTO: PRIVAT

Gemenskap och glädje i finska kören i Närpes

NÄRPES.

Den som sjunger i finska kören i Närpes församling sjunger ofta med länge. Hemligheten? Fin gemenskap, goda ledare och en varierad repertoar.

5.4.2023 kl. 10:27

”Va, finns det en finsk kör i Närpes?” är reaktionen ofta.

– Många har inte en aning om att kören finns, säger Maj-Len Jossfolk.

Hon har sjungit med i finska kören i Närpes församling, S:ta Marian kuoro, sedan 1989. En av sångarna i kören hade redan tidigare frågat om hon ville komma med, men då studerade hon i Åbo och hade inte möjlighet.

– Men jag sa att flyttar jag tillbaka till Närpes så kommer jag, och jag höll vad jag sa!

Kören har funnits ännu längre än så. Rötterna sträcker sig till 1970-talet, då Ringa-Lill och Edwin Bernas tog initiativet till en sånggrupp som sjöng på finska.

– Sedan blev det en kurs inom Medborgarinstitutet och Erik Sikström som var kantor i Pörtom började leda kören, berättar Maj-Len Jossfolk.

Under årens lopp har finska kören hunnit ha många olika dirigenter: Mikael Wargh, Anja Rimpiläinen, Sam Lindén, Kristiina Heikkilä med flera. Just nu är det kantor Gerd Lindén-Liljehage som leder den tvåstämmiga damkören.

– Vi har haft en varierande repertoar under åren. Ibland har det varit klassiska sånger, och mer avancerade verk som Panis angelicus. På senaste tiden har vi sjungit mycket Pekka Simojokis sånger, säger Maj-Len Jossfolk.

Många av körmedlemmarna har sjungit med länge.

– En person har varit med från första början.

Det tyder på att det är roligt att vara med!

– Jo, jag tycker det! Själv har jag märkt att jag ibland inte alls är på humör att fara på övning, men sen när jag kommer hem så sjunger jag nästan fortfarande.

Kören har både finsk- och svenskspråkiga sångare. Själv är Maj-Len Jossfolk tvåspråkig.

– Nu på senaste tiden har vi fått medlemmar som är svenskspråkiga men som förstår finska och vill språkbada.

Ritva Westerlund har sjungit med i över 20 år. Det är givande på många sätt, konstaterar hon.

– Vi har så mycket fina sånger som Gerd har plockat fram åt oss. Så har vi alltid haft bra gemenskap i kören.

Körsång innebär både egentid och avkoppling.

– Samtidigt måste man ju tänka också, när det är olika stämmor, så hjärnan hinner inte slöa till!

Ritva Westerlund kommer ursprungligen från Björneborg. Under några år bodde hon i Sverige där hon träffade sin man, som är Närpesbo. Till Närpes flyttade de 1982.

Vad innebär det för dig att kören sjunger på finska?

– Det är fint att få sjunga på mitt modersmål. Jag har ingenting emot att sjunga på svenska heller, men det är lite speciellt när det är på mitt eget språk.

Var kan man lyssna till kören?

– Vi sjunger i de finska gudstjänsterna. Ibland har vi sjungit i svenskspråkiga gudstjänster och på begravningar. Vi har också varit på besök i grannförsamlingar som Kaskö. Och senare i vår kommer vi att delta i sångfesten i Korsnäs tillsammans med de andra kyrkokörerna i Sydösterbotten.

S:ta Marian kuoro

Tvåstämmig damkör som sjunger moderna finska andliga sånger.

Övningar: onsdagar kl. 18–19 i Närpes kyrka.

Ledare är kantor Gerd Lindén-Liljehage. Nya sångare är välkomna!

PIAN WISTBACKA


Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37