Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

"Paradoxalt nog mår jag bra av att få vandra med Jesus mot Jerusalem"

Kolumn.

Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död.

28.3.2023 kl. 16:23

Varför Jesus? Det är inte den väg jag vill du ska gå. Jag vill liksom lärjungarna att resan ska fortsätta, inte att den ska ta slut. I Betania slösar Maria bort en oerhört dyrbar olja genom att hälla den över Jesus. Igen talar Jesus om sin död, att Maria har smort hans kropp inför begravningen. Maria förstår något jag inte förstår.

"Maria förstår något jag inte förstår."

Från Betania tar vi vägen över Oljeberget och vandrar genom trädgården Getsemane där Jesus några dagar senare erfar djup, gastkramande ångest. Getsemane betyder talande nog oljepress. Jesus pressas här till sitt yttersta och kommer att söka ett stöd hos oss lärjungar han inte kommer att få. Vi kommer att sova.

Vägen går vidare ner i Kidrondalen. Den dalen och Oljeberget kommer enligt profeterna Joel och Sakarja att vara platsen där Gud kommer att döma världen vid tiden slut. Vi vandrar därför bland åtskilliga gravar. Det är många som vill vara på första plats när uppståndelsen sker.

Längre ner övergår Kidrondalen i Hinnomsdal där våra anfäder offrade barn på altaren. Mänsklighetens lågvattenmärke. Nu är det en sophög där det brinner en eld. Den bilden använder Jesus när han talar om dalen som en bild för Gehenna, helvetet. Jag vandrar med Jesus genom botten av vad vi människor är och undrar vad Jesus gör här.

"Jag vandrar med Jesus genom botten av vad vi människor är och undrar vad Jesus gör här."

Vägen går upp från dalen och in genom stadsporten till ackompanjemang av folkets jubel. Jag kan inte jubla med människorna för jag kan inte förbise att vandringen med Jesus inte slutar som folket hoppas med Jesus som kung i Jerusalem utan vid Golgata på andra sidan staden.

Varje fasta under vandringen mot Jerusalem träder konturerna av mänsklighetens mörker, och mig som en del av det mörkret, fram som orsak till den väg Jesus väljer. Paradoxalt nog mår jag bra av att få vandra med Jesus mot Jerusalem. Jag blir mer solidarisk med mina medmänniskor och kan ha mer överseende med deras besvärliga sidor. Vi hör ihop. Det är för oss alla Jesus vandrar vägen till Jerusalem, också för mig.



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21