– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



Palmkvistar är en tradition i de katolska församlingarna kring Sydney. I år får de nöja sig med ormbunkar.

Katolikerna i Sydney får klara sig utan palmblad på palmsöndagen. Ormbunksblad ersätter och räddar helgen. 31.3.2012 kl. 08:00
Syriske prästen Hadi Ghantous predikade och delade ut nattvard till bland annat muslimer i dialoggudstjänsten för drygt två veckor sedan.

Muslimers deltagande i nattvarden i en gudstjänst som Danmission ordnade har väckt debatt i Danmark. 30.3.2012 kl. 15:28
Församlingarna har inte råd att sköta om sina gamla kyrkobyggnader. Torsten Sandell i Ingå undrar varför det inte är en allmän angelägenhet som staten skulle kunna ta hand om eller bidra till.

skatt. Medlemmarna flyr och kyrkans pengar tryter. Så vem ska betala när målfärgen flagnar i våra gamla kyrkor? Staten, tycker Torsten Sandell. 29.3.2012 kl. 17:00

kina. Den ledande kinesiska människorättsjuristen Gao Zhishen är vid liv, men fortsättningsvis i fängelse. Anhöriga har fått träffa honom för första gången sedan han fängslades för drygt två år sedan. 29.3.2012 kl. 09:26
Klimatkampanjen Earth Hour uppmanar till miljömedvetenhet. Att släcka belysningen under en timme på lördag är ett sätt att delta i kampanjen.

På lördag släcks belysningen i flera kyrkor för att uppmärksamma klimatkampanjen. 28.3.2012 kl. 11:22

Skriftskolan är fortfarande populär och når 83 procent av alla femtonåringar. 27.3.2012 kl. 09:07

Maktkampen i Senegal verkar vara över. Den gamla presidenten accepterar nederlaget. 26.3.2012 kl. 15:23
Riikka Juvonens Mariamålningar är en del av Helsingfors Kulturforums program. Målningarna kan ses i Helsingfors domkyrkas krypta fram till den 30 mars.

jesus. I dag firar vi Maria bebådelsedag: minnet av en ung tjej som fick besök av en ängel och tog emot ett uppdrag som skulle göra henne till världskändis. 25.3.2012 kl. 06:00

Då Berit Simonsson talar på Våroasen i Jakobstad under veckoslutet bjuder hon in åhörarna till sitt köksbord. 24.3.2012 kl. 07:54

skola. Kyrkostyrelsen vill att timantalet i religion och livåskådningskunskap inte minskar. 23.3.2012 kl. 14:25

Insamlingen Gemensamt Ansvar som inleddes i februari riktar i år in sig på att förebygga överskuldsättning bland finländare. Många skuldsatta har tagit kontakt. 23.3.2012 kl. 11:11
Jesu lidande och Marias sorg är tema i passionsmusiken som fyller kyrkorna inför påsk.

Matteuspassionen Stabat Mater Lyran Akademen Jubilate Påsk. – Även om det är frågan om komplicerade verk så är musiken i sig inte svår. 22.3.2012 kl. 14:46

Ett privatägt flygfält riskerar att decimera antalet vindmöllor som planeras på Karleby kyrkliga samfällighets marker i Kannus. 22.3.2012 kl. 13:04
Emmaus Internationals projekt utförs tillsammans med invånarna kring Nokoué sjön.

I dag firas den internationella vattendagen. Målet med dagen är påminna människor om att vatten är en viktig naturtillgång och att försvara deras rätt till rent vatten. 22.3.2012 kl. 07:00

Lillkyro församling ska bli självständig församling inom Vasa kyrkliga samfällighet vid kommunsammanslagningen. Det föreslår styrgruppen som förbereder strukturförändringen inom samfälligheten. 22.3.2012 kl. 07:33

Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00
Vad blir viktigt i ett liv som lika gärna kunde ha tagit slut? Christa Mickelssons självbiografiska bok "Ett blodkärl som brast" beskriver livet efter en massiv hjärnblödning.

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07