– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



På pingstdagen firas en festliturgi i Uspenskijkatedralen i Helsingfors. 27.5.2012 kl. 06:00
Marjaana Turunen är årets kantor.

Kantorn i Lahtis Salpausselkä församling Marjaana Turunen är Årets kantor 2012. 26.5.2012 kl. 12:00
Orgellektionerna hålls i Tomas kyrka i Mejlans. (Foto: Nina Österholm)

Orgel Johannes församling eftis. – Alla kan kanske inte livnära sig som musiker men de allra flesta kan uppnå en sådan nivå att de själva njuter av den musik de gör. 25.5.2012 kl. 12:39

Ett alternativ till ett stort släktbröllop kan vara att gifta sig utomlands endast i kretsen av de närmaste eller på tu man hand. Bröllopsresan kommer på köpet. 25.5.2012 kl. 09:46
Hans Boije leder Fontana Medias nya styrelse.

Det kristna förlagets styrelse leds av garvat tidningsproffs. 22.5.2012 kl. 14:23
Kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle.

Prinsessan Estelle döps på tisdag. Dopet direktsänds i svensk tv och på webben. Samtidigt lockar domkyrkoförsamlingen till att låta döpa sig eller sitt barn. 21.5.2012 kl. 15:57

Ortodoxa kyrkan har öppnat en Facebooksida om patriarken i Moskva. 20.5.2012 kl. 08:00

Suviradio.fi är sommarvarianten av populära julkanalen. I juni börjar kanalen höras på nätet. 19.5.2012 kl. 08:00

Leo Komarov tycker att Kyrkpressen har dåliga frågor. Men det kan bero på att hockeyspelare på toppnivå inte vill tänka på rädsla eller press. 18.5.2012 kl. 10:00
Daniel Jakobsson.

Många brinner för kyrkan men ger upp. Varför, undrar Daniel Jakobsson. 17.5.2012 kl. 08:00
Emma Audas blir prästvigd i slutet av maj och börjar jobba i Johannes församling.

– Min uppgift är inte att övertyga människor om att jag nog har erfarenheter och vet en del om livet. Men det är klart att jag kommer att möta fördomar som präst, jag är ju så ung. 16.5.2012 kl. 13:16

En stor majoritet av finländarna är positivt inställda till att kristna kulturdrag syns i våra skolor. 15.5.2012 kl. 15:17
En av oss. Konfirmander i Danmark får undervisning om psykiska sjukdomar för att motverka fördomar och negativa attityder.

Skriftskolor i Ålborg har fått undervisning om psykiska sjukdomar. Målet är att motverka fördomar. 14.5.2012 kl. 15:15

I dag firas mors dag. 13.5.2012 kl. 06:00

Korsholms kyrkliga samfällighet får understöd för utveckla en webbplats för ungdomar. 11.5.2012 kl. 16:51

I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01