– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



festival. Kyrkpressen besöker Gullbrannafestivalen i Halmstad, Sverige. 6.7.2012 kl. 14:32
Yoga i kyrkan? Det önskar en fjädedel av danskarna.

En fjärdedel av danskarna skulle besöka kyrkan oftare om de fick ägna sig åt mindfulness, yoga och healing i gudstjänsten. Men majoriteten säger nej tack. 6.7.2012 kl. 13:58

Kristna skapelsetroende behöver inte bli nervösa över upptäckten av Higgsbosonen, skriver tidningen Dagen. 5.7.2012 kl. 13:48

Den nya kapellet i Kampen i Helsingfors hade fler än 40000 besökare i juni. 5.7.2012 kl. 10:43
Den som behöver prata med någon kan samtala med någon från församlingen i Dalsbruks kyrka.

Kimitoöns svenska församling har öppnat en samtalstjänst för dem som mister jobbet när FN-Steel går i konkurs. 4.7.2012 kl. 13:56

Det är en högre form av mobbning av betrakta troende människor som något konstigt, menar biskop Antje Jackelén i Lund. 2.7.2012 kl. 10:47

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform. 30.6.2012 kl. 12:00

Diskussion, upplysning och dialog ska locka minoriteten att delta i demokratiseringen. 29.6.2012 kl. 11:14

Då Italien och Tyskland möts i fotbolls-EM i kväll hejar inte Benedictus XVI på någotdera laget. 28.6.2012 kl. 14:15

Idrottspräster stöder de finländska idrottarna bland annat under EM i friidrott som inleddes i dag. 27.6.2012 kl. 15:51

religion. Majoriteten av regeringspartierna godkänner en minskad andel religions- och livsåskådningsundervisning i grundskolorna. 26.6.2012 kl. 13:07
Kapellet i Sofia.

I ortodoxa kulturcentret Sofia i Nordsjö i Helsingfors har Finlands sydligaste ortodoxa kloster grundats. 25.6.2012 kl. 10:08

bröllop. De populära vigselkyrkorna är bokade från början av juni. Men få vill bli vigda på midsommaren. 22.6.2012 kl. 06:00
En familjefaroch hans tre barn hittades döda i Påmark igår.

Biskopen i Åbo ärkestift Kaarlo Kalliala uttrycker sitt deltagande med anledning av de tragiska händelserna i Påmark. 19.6.2012 kl. 15:00

Enligt professor Miikka Ruokanen är gammellaestadianismen inte en sekt utan en schism, skriver Kirkko & kaupunki. 19.6.2012 kl. 10:49

Även om sommarens läger innebar många nya åtgärder fanns en bra grund för att klara av de åtgärder som krävdes för att kunna genomföra säkra läger, säger Rebecka Stråhlman.

konfirmandarbete. Under sommaren har unga haft roligt och känt sig trygga i skriftskolan. Det här framgår av en enkät som 16 000 ungdomar svarat på. De unga gav skriftskolan det nationella skolvitsordet 9-. 8.10.2020 kl. 16:24
Samfällighetens ledningsgrupp har även gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask.

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26
Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04
Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37