– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11