– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



Under en renovering av Ekenäs församlinghem hittade en byggnadsarbetare en granat i golvfyllningen, meddelade Ekenäsnejdens svenska församling i dag. 8.4.2015 kl. 16:16

kyrkans ungdom. Leon Jansson, nyvald verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom, har gott om idéer för förbundet. 1.4.2015 kl. 14:30
Mi Lassila, Stefan Erikson och Lena Sandberg tränar på att ladda upp material med det nya webbverktyget.

Många församlingar dras med långsamma och dåligt planerade webbplatser. Det här ska Kyrkostyrelsens nya webbtjänst Klockaren råda bot på. 1.4.2015 kl. 13:14

Fontana Media. Malin Klingenbergs barnbok tävlar om prestigefylld utmärkelse. 1.4.2015 kl. 12:00

Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58
Tofsarna på den här kistan är misstänkt likt konstmaterial, konstaterar Pekka Mäkinen. Timo Rantala till vänster sköter krematoriet i Vasa.

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58
Patrick Wingren vid de kännspaka pelarna i Terazzohörnet. Även om huset rivs kommer Terazzo att leva kvar i litteraturen och musiken.

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

Miragha Sediqi och den afghankristna föreningen försöker hjälpa sina landsmän i en svår situation. Miragha Sediqi är nyckelsmed i Jakobstad.

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57
Pedersöre kyrka

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21
Sund-Vårdö församling fick 209 200 euro för att renovera Sunds prästgård till en retreatgård.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33
Människomötena är Katarina Vestersunds styrka.

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50