– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



Som 18-åring gjorde hon blixtkarriär som jazzsångerska i New York. – Men inom mig växte mörkret och det var ett gränslöst liv utan hämningar, säger Isabella Lundgren. Nu utbildar hon sig till präst i Stockholm och tycker att syndabekännelsen är det allra bästa i mässan. 3.9.2015 kl. 07:28

ångest. Varför har vi ångest? Är det en gåva eller en förbannelse? Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds läste en strålande bok om ångest och slöt fred med sin egen. 2.9.2015 kl. 00:00

Teologi. Allt fler teologer är arbetslösa, men universiteten tror inte att det är en god idé att skära i antalet intagna studerande. 31.8.2015 kl. 16:22

miljö. Ekofasta och miljödiplom är exempel på det arbete som kyrkan gör för miljön. Nu belönas arbetet av Finlands naturskyddsförbund. 31.8.2015 kl. 16:20

frivilligarbete. Frivilliga församlingsmedlemmar kan bli rådgivare för människor som har svårigheter med sin ekonomi, skriver Kirkko & kaupunki. Den enda kvalifikation som behövs är att man kan hushålla med sina egna pengar. 31.8.2015 kl. 16:16

inskrivningar. Under årets första halva skrev över 11 000 personer in sig i lutherska kyrkan, rapporterar Keskisuomalainen, jämfört med knappt 16 000 under hela fjolåret. 31.8.2015 kl. 16:14
nationalistisk yra präglar den rikssvenska varianten av psalmen Fädernas kyrka, därför ströks den för trettio år sedan. I Finland ingår psalmen i en kortare och mildare variant.

psalmbok. Strukna "Fädernas kyrka" ses som politisk markering. Prästen försvarar sig – med den finlandssvenska psalmboken. 28.8.2015 kl. 11:27

prästassessor. Valet av assessor till Borgå stift blev en rysare med två kandidater med samma antal röster. 27.8.2015 kl. 14:37
Rolf Steffansson vid Finska Missionssällskapet är bekymrad över hur utvecklingsmålen ska kunna nås när medborgarorganisationerna måste skära.

Finska Missionssällskapet. Regeringen skär i biståndet. Finska Missionsällskapet samarbetsförhandlar. Nu frågar sig flera biståndsaktörer hur utvecklingsmålen ska nås. 26.8.2015 kl. 14:31
Hjälpledarna på Mariehamns skriftskolläger tycker att jobbet är både utmanande och givande. Fr.v.  Hanna Karlsson, Emma Engqvist, Milton Manngård, Tobias Sjöblom, Stina Fonsell, Maryam Massoumi och Isak Nylund.

läger. Där det finns konfirmander på läger, där finns hjälpledarna. Men hur ser hjälpledarjobbet ut i olika delar av stiftet? 19.8.2015 kl. 15:23

KP erbjuder ett ledigt vikariat för vår redaktör och PR-spindel-i-nätet. 19.8.2015 kl. 11:16

Biståndsnedskärningarna får följder också för missionen. 17.8.2015 kl. 15:58

domkapitlet. Den 26 augusti väljs en ny assessor till domkapitlet i Borgå. Kp tentade de valbara kandidaterna och frågade hur de ser på uppdraget. 13.8.2015 kl. 15:53

bostadslös. När höstens högskolestudier kör igång är ännu tusentals studerande i Helsingfors utan bostad. Finska församlingen i Berghäll driver en kampanj som ska få Helsingforsarna att låna ut sin soffa till en studerande utan tak över huvudet, rapporterar Yle. 13.8.2015 kl. 09:48
Skolelever vid altaret.

skola. Många församlingar vill finnas med i de nya skolelevernas vardag och be om beskydd på skolvägen. Deltagandet i och utförandet av välsignelser varierar från församling till församling. När välsignelsen sker på skoltid ska den inte förväxlas med religionsundervisning. 12.8.2015 kl. 15:20

Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22
Sarah Tiainen är tjänstledig från din pastorstjänst i Metodistkyrkan i Jakobstad.

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48
– Det väsentliga är att man har frågor. Även fast man inte får något svar kanske man kan se världen på ett lite annorlunda sätt bara för att man ställer frågorna, säger Markus Riuttu.

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00
Domkapitelshuset i Borgå är från år 1759.

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38