Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

"Ålder är egentligen oväsentligt för mig – det är människan bakom åldern som jag möter"

ungdomar.

Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt.

22.3.2023 kl. 18:00

En väggmålning från ett foto som tagits i Närpes centrum, Näsby, möter en då man stiger in i Café Albert.

– Med det vill vi poängtera att det finns ett i går, i dag och i morgon. Det är viktigt att förstå sin plats i historien, förstå sitt sammanhang. Man ska ändå blicka framåt och ha ett mål, säger Nina Sjölander som upplever att hon har en kallelse att jobba med ungdomar.

– ”Inte kan man arbeta med ungdomar då man är 38 år”, sa en tonåring en gång. Då var jag 34. Nu är jag 56 år, börjar komma över mina åldersnojor och känner att här hör jag hemma. Jag känner samhörighet med ungdomarna på ungdomskaféet. Ålder är egentligen oväsentligt för mig. Det är människan bakom åldern som jag möter.

Som verksamhetsledare för Förebyggarna finns hon på plats för ungdomarna två dagar i veckan. Hon hade en tvåårig paus 2016–2018, vilken gjorde gott, men nu är hon tillbaka för att stanna.


Kaféet är en fristad från prestation

På kaféet får man inte röka, dricka alkohol eller energidrycker. Ofta finns inget spikat program utan huvudsakligen vill Förebyggarna erbjuda en trygg plats dit ungdomarna får komma och umgås med varandra.

– Vi vill vara en fristad, en plats där man känner att man inte måste prestera. Köket här är som att komma hem för många ungdomar. Ibland kan vi se på film, sjunga karaoke och så har vi en snackbox dit man kan sätta skrivna lappar om något som man vill ta upp. Ibland är det seriösa texter, ibland skämt. Vi läser lapparna högt och diskuterar dem.

Vanliga spelkort används mest bland alla sällskapsspel. Pingis- och biljardbordet är i flitigast användning. Soffhäng är också populärt – och trots det höll förra soffan från 2008 fram tills ifjol.


Slets mellan tron och festande

Sjölanders föräldrar hör inte till kyrkan, men hennes farmor och farfar var frikyrliga. Nina Sjölander hade en ganska stökig uppväxt som tonåring.

– Tron har alltid funnits där, men jag slets mellan min tro och mer vilt festande och killar och kom lite bort från min gudstro. När jag var 20 år hade jag trasslat in mig i många härvor. Jag var nybliven mamma, men kände att det inte höll längre. Jag ”återkonnektade” till Gud och bad om hjälp. Det var det bästa som jag kunde göra. Inte löste det alla problem, utmaningarna har följt med mig. Men just tryggheten i att jag är i Guds hand har jag haft sedan dess.

Hennes nuvarande man Patric, ungdomsledare i Närpes församling, hittade hon genom en kristen dejtingssida och tillsammans har de arbetat mycket med ungdomar.

– Mycket har förändrats i ungdomskulturen under de över tjugo år då vi jobbat inom den. I början var det mycket psykiskt illamående och droger, och så lite hjälp fanns att få. Då jobbade vi mycket med enskilda unga, personliga kriser och kunde till och med åka hem till folk. I dag finns det andra utmaningar, men delvis också samma. Samhället har många nya tjänster så att fler får hjälp. Nätverken är väluppbyggda.

När Café Albert öppnade kunde 30–40 ungdomar möta upp. Det kändes som mycket då. Nu kommer kring 40 ungdomar en vanlig måndagskväll, på fredagar uppåt 100. Det börjar bli trångbott och man vill ha större utrymmen.

– I Närpes finns många ungdomar med etnisk bakgrund. Det har inneburit vissa små utmaningar och under en period var det lite spänt. Då tog vi in en vietnamesisk kille på lönelistan som fungerade som brobyggare. Vi ville visa att vi tycker att de unga är viktiga oberoende av vilken kultur de kommer ifrån.


Fokusera på vad man kan göra

Beroende på resurser har Förebyggarna också många projekt, ofta integrationsfrämjande verksamhet. Det senaste projektet är Ung i Närpes som bland annat lett till tre kortfilmer med intervjuer med dem som var unga 1965, 1993 och 2015. Filmerna kommer att visas i skolorna.

– I filmerna förflyttas två ungdomar bakåt i tiden och får inblick i vilka utmaningar de unga kunde ha vid de nämnda årtalen. Till exempel var den mentala hälsan tabubelagd år 1965. I dag har vi en mycket större öppenhet och många tjänster för att stödja de ungas mående. Projektets material ska bearbetas och diskuteras med eleverna och ses som framtidspepp. Hur det är i dag? Vad vill de unga kämpa för?

Trots all den erfarenhet Nina Sjölander har kan hon ännu överraskas.

– I våras gjorde vi en podd där vi bland annat tog upp mental hälsa. Det avsnittet skakade om oss lite. De unga räknade upp så mycket, kriget i Ukraina, miljöförstörelse och allt som de tycker läggs på deras axlar och känner att de måste rätta till. Då är det viktigt att tänka: Vad kan vi göra i vår närhet? Vi kanske inte kan rädda hela världen, men vi kan sprida ljus i vår egen närhet.

Hon tycker att vi som vuxna måste försöka ge trygghet oberoende var det stormar och efter vår bästa förmåga inge hopp.

Är det svårt att jobba för en religiöst och politiskt obunden förening då man har en stark tro?

– Nej, det är inte svårt. Det är värdefullt att jobba för en församling också, vilket jag också gjort. Men jag känner att jag gör mer nytta genom att finnas tillsammans med vanliga ungdomar. Att vara kristen för mig handlar om att ha ett öppet hjärta, att se människor, förmedla kärlek och omsorg – inte om att predika. Jag förmedlar det som jag tycker att Gud står för.

Då hon var yngre hade frikyrkorna stort fokus på att frälsa andra.

– I dag kan jag nästan skämmas över hur jag betedde mig. Nu är mitt mål är att göra gott åt människor runt omkring mig. Vill någon prata med mig om existentiella frågor går det jättebra, men i dag tänker jag mer att vi alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Det måste vi acceptera och respektera. Jag hade det tufft själv och min tro på Gud blev min räddning. Under åren har jag fått nära vänner som är mer olika. De ger mig mycket och vi kan respektera varandra även om vi har väldigt olika syn på livet.

Sjölander är inte medlem i den lutherska kyrkan även om det är just i kyrkan som hon varit mest under det senaste året.

– Patric och jag är båda ekumeniska överlag, men vi är lite allergiska mot samfundsgränser. För mig handlar det om samma Gud och samma tro. Det lilla som skiljer oss åt är ingenting i jämförelse med det som enar oss – tron på Jesus och tryggheten i Guds armar.

Nina Sjölander

– Utbildad ungdoms- och fritidsinstruktör samt specialhandledare för barn och unga.

– Verksamhetsledare för föreningen Förebyggarna (grundad 2002) som upprätthåller ett drogförebyggande ungdomscafé i Närpes centrum. Verksamheten är religiöst och
politiskt obunden, men föreningen samarbetar med Närpes församling.

– Tycker om att skriva (har bloggen Mellan himmel och jord) och målar gärna i akryl.

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu


– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25
Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28
Måste julklappen vara något man kan paketera?

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11
Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56
Stina Lindgård har tilldelats Pro ecclesia-medalj.

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45
Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26