Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

"Ålder är egentligen oväsentligt för mig – det är människan bakom åldern som jag möter"

ungdomar.

Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt.

22.3.2023 kl. 18:00

En väggmålning från ett foto som tagits i Närpes centrum, Näsby, möter en då man stiger in i Café Albert.

– Med det vill vi poängtera att det finns ett i går, i dag och i morgon. Det är viktigt att förstå sin plats i historien, förstå sitt sammanhang. Man ska ändå blicka framåt och ha ett mål, säger Nina Sjölander som upplever att hon har en kallelse att jobba med ungdomar.

– ”Inte kan man arbeta med ungdomar då man är 38 år”, sa en tonåring en gång. Då var jag 34. Nu är jag 56 år, börjar komma över mina åldersnojor och känner att här hör jag hemma. Jag känner samhörighet med ungdomarna på ungdomskaféet. Ålder är egentligen oväsentligt för mig. Det är människan bakom åldern som jag möter.

Som verksamhetsledare för Förebyggarna finns hon på plats för ungdomarna två dagar i veckan. Hon hade en tvåårig paus 2016–2018, vilken gjorde gott, men nu är hon tillbaka för att stanna.


Kaféet är en fristad från prestation

På kaféet får man inte röka, dricka alkohol eller energidrycker. Ofta finns inget spikat program utan huvudsakligen vill Förebyggarna erbjuda en trygg plats dit ungdomarna får komma och umgås med varandra.

– Vi vill vara en fristad, en plats där man känner att man inte måste prestera. Köket här är som att komma hem för många ungdomar. Ibland kan vi se på film, sjunga karaoke och så har vi en snackbox dit man kan sätta skrivna lappar om något som man vill ta upp. Ibland är det seriösa texter, ibland skämt. Vi läser lapparna högt och diskuterar dem.

Vanliga spelkort används mest bland alla sällskapsspel. Pingis- och biljardbordet är i flitigast användning. Soffhäng är också populärt – och trots det höll förra soffan från 2008 fram tills ifjol.


Slets mellan tron och festande

Sjölanders föräldrar hör inte till kyrkan, men hennes farmor och farfar var frikyrliga. Nina Sjölander hade en ganska stökig uppväxt som tonåring.

– Tron har alltid funnits där, men jag slets mellan min tro och mer vilt festande och killar och kom lite bort från min gudstro. När jag var 20 år hade jag trasslat in mig i många härvor. Jag var nybliven mamma, men kände att det inte höll längre. Jag ”återkonnektade” till Gud och bad om hjälp. Det var det bästa som jag kunde göra. Inte löste det alla problem, utmaningarna har följt med mig. Men just tryggheten i att jag är i Guds hand har jag haft sedan dess.

Hennes nuvarande man Patric, ungdomsledare i Närpes församling, hittade hon genom en kristen dejtingssida och tillsammans har de arbetat mycket med ungdomar.

– Mycket har förändrats i ungdomskulturen under de över tjugo år då vi jobbat inom den. I början var det mycket psykiskt illamående och droger, och så lite hjälp fanns att få. Då jobbade vi mycket med enskilda unga, personliga kriser och kunde till och med åka hem till folk. I dag finns det andra utmaningar, men delvis också samma. Samhället har många nya tjänster så att fler får hjälp. Nätverken är väluppbyggda.

När Café Albert öppnade kunde 30–40 ungdomar möta upp. Det kändes som mycket då. Nu kommer kring 40 ungdomar en vanlig måndagskväll, på fredagar uppåt 100. Det börjar bli trångbott och man vill ha större utrymmen.

– I Närpes finns många ungdomar med etnisk bakgrund. Det har inneburit vissa små utmaningar och under en period var det lite spänt. Då tog vi in en vietnamesisk kille på lönelistan som fungerade som brobyggare. Vi ville visa att vi tycker att de unga är viktiga oberoende av vilken kultur de kommer ifrån.


Fokusera på vad man kan göra

Beroende på resurser har Förebyggarna också många projekt, ofta integrationsfrämjande verksamhet. Det senaste projektet är Ung i Närpes som bland annat lett till tre kortfilmer med intervjuer med dem som var unga 1965, 1993 och 2015. Filmerna kommer att visas i skolorna.

– I filmerna förflyttas två ungdomar bakåt i tiden och får inblick i vilka utmaningar de unga kunde ha vid de nämnda årtalen. Till exempel var den mentala hälsan tabubelagd år 1965. I dag har vi en mycket större öppenhet och många tjänster för att stödja de ungas mående. Projektets material ska bearbetas och diskuteras med eleverna och ses som framtidspepp. Hur det är i dag? Vad vill de unga kämpa för?

Trots all den erfarenhet Nina Sjölander har kan hon ännu överraskas.

– I våras gjorde vi en podd där vi bland annat tog upp mental hälsa. Det avsnittet skakade om oss lite. De unga räknade upp så mycket, kriget i Ukraina, miljöförstörelse och allt som de tycker läggs på deras axlar och känner att de måste rätta till. Då är det viktigt att tänka: Vad kan vi göra i vår närhet? Vi kanske inte kan rädda hela världen, men vi kan sprida ljus i vår egen närhet.

Hon tycker att vi som vuxna måste försöka ge trygghet oberoende var det stormar och efter vår bästa förmåga inge hopp.

Är det svårt att jobba för en religiöst och politiskt obunden förening då man har en stark tro?

– Nej, det är inte svårt. Det är värdefullt att jobba för en församling också, vilket jag också gjort. Men jag känner att jag gör mer nytta genom att finnas tillsammans med vanliga ungdomar. Att vara kristen för mig handlar om att ha ett öppet hjärta, att se människor, förmedla kärlek och omsorg – inte om att predika. Jag förmedlar det som jag tycker att Gud står för.

Då hon var yngre hade frikyrkorna stort fokus på att frälsa andra.

– I dag kan jag nästan skämmas över hur jag betedde mig. Nu är mitt mål är att göra gott åt människor runt omkring mig. Vill någon prata med mig om existentiella frågor går det jättebra, men i dag tänker jag mer att vi alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Det måste vi acceptera och respektera. Jag hade det tufft själv och min tro på Gud blev min räddning. Under åren har jag fått nära vänner som är mer olika. De ger mig mycket och vi kan respektera varandra även om vi har väldigt olika syn på livet.

Sjölander är inte medlem i den lutherska kyrkan även om det är just i kyrkan som hon varit mest under det senaste året.

– Patric och jag är båda ekumeniska överlag, men vi är lite allergiska mot samfundsgränser. För mig handlar det om samma Gud och samma tro. Det lilla som skiljer oss åt är ingenting i jämförelse med det som enar oss – tron på Jesus och tryggheten i Guds armar.

Nina Sjölander

– Utbildad ungdoms- och fritidsinstruktör samt specialhandledare för barn och unga.

– Verksamhetsledare för föreningen Förebyggarna (grundad 2002) som upprätthåller ett drogförebyggande ungdomscafé i Närpes centrum. Verksamheten är religiöst och
politiskt obunden, men föreningen samarbetar med Närpes församling.

– Tycker om att skriva (har bloggen Mellan himmel och jord) och målar gärna i akryl.

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu


Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13