Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

"Ålder är egentligen oväsentligt för mig – det är människan bakom åldern som jag möter"

ungdomar.

Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt.

22.3.2023 kl. 18:00

En väggmålning från ett foto som tagits i Närpes centrum, Näsby, möter en då man stiger in i Café Albert.

– Med det vill vi poängtera att det finns ett i går, i dag och i morgon. Det är viktigt att förstå sin plats i historien, förstå sitt sammanhang. Man ska ändå blicka framåt och ha ett mål, säger Nina Sjölander som upplever att hon har en kallelse att jobba med ungdomar.

– ”Inte kan man arbeta med ungdomar då man är 38 år”, sa en tonåring en gång. Då var jag 34. Nu är jag 56 år, börjar komma över mina åldersnojor och känner att här hör jag hemma. Jag känner samhörighet med ungdomarna på ungdomskaféet. Ålder är egentligen oväsentligt för mig. Det är människan bakom åldern som jag möter.

Som verksamhetsledare för Förebyggarna finns hon på plats för ungdomarna två dagar i veckan. Hon hade en tvåårig paus 2016–2018, vilken gjorde gott, men nu är hon tillbaka för att stanna.


Kaféet är en fristad från prestation

På kaféet får man inte röka, dricka alkohol eller energidrycker. Ofta finns inget spikat program utan huvudsakligen vill Förebyggarna erbjuda en trygg plats dit ungdomarna får komma och umgås med varandra.

– Vi vill vara en fristad, en plats där man känner att man inte måste prestera. Köket här är som att komma hem för många ungdomar. Ibland kan vi se på film, sjunga karaoke och så har vi en snackbox dit man kan sätta skrivna lappar om något som man vill ta upp. Ibland är det seriösa texter, ibland skämt. Vi läser lapparna högt och diskuterar dem.

Vanliga spelkort används mest bland alla sällskapsspel. Pingis- och biljardbordet är i flitigast användning. Soffhäng är också populärt – och trots det höll förra soffan från 2008 fram tills ifjol.


Slets mellan tron och festande

Sjölanders föräldrar hör inte till kyrkan, men hennes farmor och farfar var frikyrliga. Nina Sjölander hade en ganska stökig uppväxt som tonåring.

– Tron har alltid funnits där, men jag slets mellan min tro och mer vilt festande och killar och kom lite bort från min gudstro. När jag var 20 år hade jag trasslat in mig i många härvor. Jag var nybliven mamma, men kände att det inte höll längre. Jag ”återkonnektade” till Gud och bad om hjälp. Det var det bästa som jag kunde göra. Inte löste det alla problem, utmaningarna har följt med mig. Men just tryggheten i att jag är i Guds hand har jag haft sedan dess.

Hennes nuvarande man Patric, ungdomsledare i Närpes församling, hittade hon genom en kristen dejtingssida och tillsammans har de arbetat mycket med ungdomar.

– Mycket har förändrats i ungdomskulturen under de över tjugo år då vi jobbat inom den. I början var det mycket psykiskt illamående och droger, och så lite hjälp fanns att få. Då jobbade vi mycket med enskilda unga, personliga kriser och kunde till och med åka hem till folk. I dag finns det andra utmaningar, men delvis också samma. Samhället har många nya tjänster så att fler får hjälp. Nätverken är väluppbyggda.

När Café Albert öppnade kunde 30–40 ungdomar möta upp. Det kändes som mycket då. Nu kommer kring 40 ungdomar en vanlig måndagskväll, på fredagar uppåt 100. Det börjar bli trångbott och man vill ha större utrymmen.

– I Närpes finns många ungdomar med etnisk bakgrund. Det har inneburit vissa små utmaningar och under en period var det lite spänt. Då tog vi in en vietnamesisk kille på lönelistan som fungerade som brobyggare. Vi ville visa att vi tycker att de unga är viktiga oberoende av vilken kultur de kommer ifrån.


Fokusera på vad man kan göra

Beroende på resurser har Förebyggarna också många projekt, ofta integrationsfrämjande verksamhet. Det senaste projektet är Ung i Närpes som bland annat lett till tre kortfilmer med intervjuer med dem som var unga 1965, 1993 och 2015. Filmerna kommer att visas i skolorna.

– I filmerna förflyttas två ungdomar bakåt i tiden och får inblick i vilka utmaningar de unga kunde ha vid de nämnda årtalen. Till exempel var den mentala hälsan tabubelagd år 1965. I dag har vi en mycket större öppenhet och många tjänster för att stödja de ungas mående. Projektets material ska bearbetas och diskuteras med eleverna och ses som framtidspepp. Hur det är i dag? Vad vill de unga kämpa för?

Trots all den erfarenhet Nina Sjölander har kan hon ännu överraskas.

– I våras gjorde vi en podd där vi bland annat tog upp mental hälsa. Det avsnittet skakade om oss lite. De unga räknade upp så mycket, kriget i Ukraina, miljöförstörelse och allt som de tycker läggs på deras axlar och känner att de måste rätta till. Då är det viktigt att tänka: Vad kan vi göra i vår närhet? Vi kanske inte kan rädda hela världen, men vi kan sprida ljus i vår egen närhet.

Hon tycker att vi som vuxna måste försöka ge trygghet oberoende var det stormar och efter vår bästa förmåga inge hopp.

Är det svårt att jobba för en religiöst och politiskt obunden förening då man har en stark tro?

– Nej, det är inte svårt. Det är värdefullt att jobba för en församling också, vilket jag också gjort. Men jag känner att jag gör mer nytta genom att finnas tillsammans med vanliga ungdomar. Att vara kristen för mig handlar om att ha ett öppet hjärta, att se människor, förmedla kärlek och omsorg – inte om att predika. Jag förmedlar det som jag tycker att Gud står för.

Då hon var yngre hade frikyrkorna stort fokus på att frälsa andra.

– I dag kan jag nästan skämmas över hur jag betedde mig. Nu är mitt mål är att göra gott åt människor runt omkring mig. Vill någon prata med mig om existentiella frågor går det jättebra, men i dag tänker jag mer att vi alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Det måste vi acceptera och respektera. Jag hade det tufft själv och min tro på Gud blev min räddning. Under åren har jag fått nära vänner som är mer olika. De ger mig mycket och vi kan respektera varandra även om vi har väldigt olika syn på livet.

Sjölander är inte medlem i den lutherska kyrkan även om det är just i kyrkan som hon varit mest under det senaste året.

– Patric och jag är båda ekumeniska överlag, men vi är lite allergiska mot samfundsgränser. För mig handlar det om samma Gud och samma tro. Det lilla som skiljer oss åt är ingenting i jämförelse med det som enar oss – tron på Jesus och tryggheten i Guds armar.

Nina Sjölander

– Utbildad ungdoms- och fritidsinstruktör samt specialhandledare för barn och unga.

– Verksamhetsledare för föreningen Förebyggarna (grundad 2002) som upprätthåller ett drogförebyggande ungdomscafé i Närpes centrum. Verksamheten är religiöst och
politiskt obunden, men föreningen samarbetar med Närpes församling.

– Tycker om att skriva (har bloggen Mellan himmel och jord) och målar gärna i akryl.

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu


laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55
Biskop Angaelos leder den koptisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien. Han har fått utmärkelser för sitt ekumeniska arbete.

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34
Kyrkans servicecentrals datorsystem är vardag för många församlinganställda – men många är missnöjda.

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30
Bulevarden samlar mindre kända texter ur Tove Janssons produktion.

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05
På den här innergården på Mariegatan i Kronohagen, där Fabian Silén växte upp med hela sin pappas familj omkring sig, känner han sig hemma.
– Min farmor dog för tio år sedan, men på något plan för jag ännu en dialog med henne varje dag.

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00
Patrik Hagman, medlem i kyrkomötets framtidsutskott, säger att det som sker på församlingarnas lokalplan är det viktigaste i processen med att förnya kyrkan.

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18
Den mindre kyrksalen i S:t Jacobs kyrka används av den svenska församlingen.

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38
Arkivbild från Helsingfors-Vanda flygplats och demonstrationen mot deporteringen av afghanska asylsökande.

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42
Äggrullningskonsult Johan Torvalds låter sitt ägg kontrollerat rulla nedför banan.

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36
Robin Nyman vet att det är lättare att bygga på sin sommarstuga än att bygga församling.

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59
Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58
Matilda Nordbergs onda dans skrämmer inte Maria, Alexandra Gustafsson.

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

Bloggen har alltid skrivits av flera olika skribenter samtidigt.

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02
– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41