Många församlingar tröga med kollekt via Mobilepay

kollekt.

Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet.

7.3.2023 kl. 18:59

– Det är tydligt och klart att Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingarna använder Mobilepay för att bära upp kollekt. Jag har själv märkt att jag inte haft kontanter med mig och fått sitta och skämmas när kollekthåven närmar sig, men nu har jag tagit Mobilepay i bruk och det fungerar bra, säger Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Även om beskedet kom för ett och ett halvt år sedan och det finns direktiv på kyrkans webbplats för hur församlingarna ska gå tillväga verkar osäkerhet råda.

När Kyrkpressen skickar mejl till alla stiftets församlingar för att reda ut vem som använder Mobilepay för att samla in kollekt kommer svar som ”vi vill, men samfälligheten tillåter det inte” eller ”det är svårt på grund av Kipa” (kyrkans ekonomisystem som Kyrkpressen skrev om i förra numret).

En självständig församling som är nöjd med Mobilepay är Larsmo församling. Kyrkoherde Max-Olav Lassila minns inte att systemet skulle ha varit svårt att införa.

– Vi har insatta lekmän så det var lätt. Vi får ibland in mer kollektpengar med Mobilepay än kontant.

Carina Liljekvist som redovisar kollektpengarna i Larsmo har inte heller tyckt att det är svårt.

– Vi har ett kollektkonto där Mobilepay-kollekten kommer in. Vi har skild kollektkontoredovisning, och där skriver jag vad som kommit in kontant, vad som kommit via Mobilepay och vad som gått i provision till Mobilepay. Jag tycker inte att det är svårt. När man en gång lärt sig systemet funkar det bra.


Hur mycket provision tar Mobilepay?

– Ungefär två procent i provision, en summa som församlingen står för.

– Ifall någon församling funderar på att skaffa Mobilepay får de gärna kontakta mig för råd, säger hon.


Summorna varierar stort

Korsholms kyrkliga samfällighet har inte än använt sig av Mobilepay. Där säger ekonomichef Kari Harju att de är intresserade och
definitivt ska utreda frågan.

– Många i personalen har efterfrågat det.

Enligt Kyrkpressens uppgifter finns det församlingar som fått in så mycket som 1 000 euro i kollekt en söndag enbart via Mobilepay. Mia Bäck, som är kyrkoherde i Åbo, säger att Mobilepay inbringar max 20 procent av kollektsumman, största delen står kontanterna för.

Sirkkaliisa Cavonius som är ekonomidirektör vid samfälligheten i Kyrkslätt säger att inte heller de når upp till stora kollektsummor via Mobilepay.

– Men jag tycker faktiskt Mobilepay är bättre än att hålla på med kontanter. När kollekten kommer i kontanter måste det finnas två personer som räknar kollektsumman, pengarna ska förvaras på ett säkert ställe och sedan måste kyrkvaktmästarna ha ett särskilt kort för att mata in pengarna i en automat. Det tar väldigt mycket tid och den processen har många steg. Mobilepay är mycket lättare, säger hon.

I Kyrkslätts kyrka är Mobilepay-numret fäst på tavlan med psalmnumren och på en pelare i kyrkan.


Hennes kollega Sirpa Saarinen, ekonomisakkunnig vid samfälligheten i Kyrkslätt, håller med.

– Det viktiga är att hålla reda på att summan får inbetalas enbart under pågående gudstjänst, inne i kyrkan.

För tillfället sköts Mobilepay-trafiken också i Kyrkslätt helt utanför kyrkans komplicerade ekonomisystem Kipa.

– Men förstås är vi redo att utveckla och förbättra våra Mobilepay-rutiner i framtiden, säger Saarinen.

Också Kyrkslätts kyrkliga samfällighet har gått in för att betala mellanskillnaden – Mobilepays provision – så att hela den summa en enskild person betalar in via Mobilepay går till söndagens kollektändamål.


Språket ett problem

Ett problem som särskilt kyrkoherdar på Åland uppger som orsaken till att de inte använder Mobilepay är att appen enbart finns på finska eller engelska.

– Vårt kyrkoråd vill hitta en svenskspråkig lösning. Vi jobbar på saken, säger Mari Puska, som är kyrkoherde i Mariehamn.

Samtidigt använder församlingar i väldigt svenska områden exempelvis i Österbotten Mobilepay. Orsaken kan sammanfattas så här, med motiveringar som återkommer från flera kyrkoherdar: Det är enkelt, tryggt och praktiskt, och det behövs eftersom många inte längre använder kontanter.

Flera kyrkoherdar i Västnyland säger att de startat processen och är "nästan där". Många skriver att de "försöker hitta lösningar" eller att samfälligheten bromsar – detta verkar särskilt gälla Helsingfors och Esbo.

Väståbolands svenska församling har gått in för en lösning där Mobilepay används vid stora helger men inte varje söndag.

– Det är lite bökigt att behöva aktivera Mobilepay skilt för fem kyrkor varje helg, så att folk inte betalar in kollekt när de inte ska göra det, säger Saara Maria Roto i Väståboland.

Text: Sofia Torvalds


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39