Många församlingar tröga med kollekt via Mobilepay

kollekt.

Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet.

7.3.2023 kl. 18:59

– Det är tydligt och klart att Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingarna använder Mobilepay för att bära upp kollekt. Jag har själv märkt att jag inte haft kontanter med mig och fått sitta och skämmas när kollekthåven närmar sig, men nu har jag tagit Mobilepay i bruk och det fungerar bra, säger Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Även om beskedet kom för ett och ett halvt år sedan och det finns direktiv på kyrkans webbplats för hur församlingarna ska gå tillväga verkar osäkerhet råda.

När Kyrkpressen skickar mejl till alla stiftets församlingar för att reda ut vem som använder Mobilepay för att samla in kollekt kommer svar som ”vi vill, men samfälligheten tillåter det inte” eller ”det är svårt på grund av Kipa” (kyrkans ekonomisystem som Kyrkpressen skrev om i förra numret).

En självständig församling som är nöjd med Mobilepay är Larsmo församling. Kyrkoherde Max-Olav Lassila minns inte att systemet skulle ha varit svårt att införa.

– Vi har insatta lekmän så det var lätt. Vi får ibland in mer kollektpengar med Mobilepay än kontant.

Carina Liljekvist som redovisar kollektpengarna i Larsmo har inte heller tyckt att det är svårt.

– Vi har ett kollektkonto där Mobilepay-kollekten kommer in. Vi har skild kollektkontoredovisning, och där skriver jag vad som kommit in kontant, vad som kommit via Mobilepay och vad som gått i provision till Mobilepay. Jag tycker inte att det är svårt. När man en gång lärt sig systemet funkar det bra.


Hur mycket provision tar Mobilepay?

– Ungefär två procent i provision, en summa som församlingen står för.

– Ifall någon församling funderar på att skaffa Mobilepay får de gärna kontakta mig för råd, säger hon.


Summorna varierar stort

Korsholms kyrkliga samfällighet har inte än använt sig av Mobilepay. Där säger ekonomichef Kari Harju att de är intresserade och
definitivt ska utreda frågan.

– Många i personalen har efterfrågat det.

Enligt Kyrkpressens uppgifter finns det församlingar som fått in så mycket som 1 000 euro i kollekt en söndag enbart via Mobilepay. Mia Bäck, som är kyrkoherde i Åbo, säger att Mobilepay inbringar max 20 procent av kollektsumman, största delen står kontanterna för.

Sirkkaliisa Cavonius som är ekonomidirektör vid samfälligheten i Kyrkslätt säger att inte heller de når upp till stora kollektsummor via Mobilepay.

– Men jag tycker faktiskt Mobilepay är bättre än att hålla på med kontanter. När kollekten kommer i kontanter måste det finnas två personer som räknar kollektsumman, pengarna ska förvaras på ett säkert ställe och sedan måste kyrkvaktmästarna ha ett särskilt kort för att mata in pengarna i en automat. Det tar väldigt mycket tid och den processen har många steg. Mobilepay är mycket lättare, säger hon.

I Kyrkslätts kyrka är Mobilepay-numret fäst på tavlan med psalmnumren och på en pelare i kyrkan.


Hennes kollega Sirpa Saarinen, ekonomisakkunnig vid samfälligheten i Kyrkslätt, håller med.

– Det viktiga är att hålla reda på att summan får inbetalas enbart under pågående gudstjänst, inne i kyrkan.

För tillfället sköts Mobilepay-trafiken också i Kyrkslätt helt utanför kyrkans komplicerade ekonomisystem Kipa.

– Men förstås är vi redo att utveckla och förbättra våra Mobilepay-rutiner i framtiden, säger Saarinen.

Också Kyrkslätts kyrkliga samfällighet har gått in för att betala mellanskillnaden – Mobilepays provision – så att hela den summa en enskild person betalar in via Mobilepay går till söndagens kollektändamål.


Språket ett problem

Ett problem som särskilt kyrkoherdar på Åland uppger som orsaken till att de inte använder Mobilepay är att appen enbart finns på finska eller engelska.

– Vårt kyrkoråd vill hitta en svenskspråkig lösning. Vi jobbar på saken, säger Mari Puska, som är kyrkoherde i Mariehamn.

Samtidigt använder församlingar i väldigt svenska områden exempelvis i Österbotten Mobilepay. Orsaken kan sammanfattas så här, med motiveringar som återkommer från flera kyrkoherdar: Det är enkelt, tryggt och praktiskt, och det behövs eftersom många inte längre använder kontanter.

Flera kyrkoherdar i Västnyland säger att de startat processen och är "nästan där". Många skriver att de "försöker hitta lösningar" eller att samfälligheten bromsar – detta verkar särskilt gälla Helsingfors och Esbo.

Väståbolands svenska församling har gått in för en lösning där Mobilepay används vid stora helger men inte varje söndag.

– Det är lite bökigt att behöva aktivera Mobilepay skilt för fem kyrkor varje helg, så att folk inte betalar in kollekt när de inte ska göra det, säger Saara Maria Roto i Väståboland.

Text: Sofia Torvalds


Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13