Boken "Den som offrar sig" är den första delen i serien ”Brottsplats Österbotten”.

Författarduo placerade ett mord i Solf prästgård

DECKARE.

Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson.

8.3.2023 kl. 18:38

Det är lunchtid en vanlig vardag på Wasa Teater när Simon Ventus tar emot mig. Hans och Christina Gustavsons gemensamma bok Den som offrar sig har precis kommit ut.

– I många fall har författarskapet beskrivits som ett ganska ensamt jobb, men det är det ju förstås inte när man är två. Och för mig har det känts naturligt att vi jobbat i par. Det kan bero på min erfarenhet från teatern där alla processer är kollektiva. Ingen kan göra en föreställning på egen hand.

Boken är en klassisk deckare där huvudkaraktärerna är poliser som försöker reda ut ett mord i Österbotten.

– Vår avsikt var också att boken skulle innehålla någon form av samhällskommentar.

Handlingen utspelar sig i Vasa- och Korsholmstrakten.

– Jag tror och hoppas att läsarna kommer att njuta av att läsa en deckare som utspelar sig på platser som de känner igen, det tillför läsningen en ny dimension, att veta att ”jag har varit på den här platsen”.


Pris: Att ge ut en bok

Simon Ventus vann en lite udda tävling för två år sedan. Priset var att skriva en bok tillsammans med författaren, specialistläkaren och rättspsykiatern Christina Gustavson från Sverige.




Hur var dynamiken mellan dig och Christina?

– Ens fantasi är privat och man kan inte rå för vad ens fantasi hittar på. Man kan, i viss mån, styra över vilka tankar man låter stanna och växa. Men när man är medförfattare, åtminstone så som vi har jobbat, har man inte råd att stänga ut den andra. Skribenten måste våga låta en annan komma in, och också vara lyhörd för den andras fantasi.

Simon Ventus säger att det inte fanns någon garanti för att han och Christina skulle synka.

– Vi fokuserade bara på texten och hade den som ett gemensamt mål. Det var otroligt roligt att vi kunde kommunicera så bra , och att vi har förstått varandra så väl. Vi träffades faktiskt inte förrän boken hade kommit från tryckeriet.

– Jag hoppas att det märks i texten att vi är en man från Finland och en kvinna från Sverige, att vi har olika livserfarenheter och att det skiljer nästan 40 år mellan oss.


En viss typ av andlighet, med väldigt konservativa värderingar, finns tydligt i boken. Varför blev det så?

– Det som vi egentligen var intresserade av att utforska var hur mycket ansvar en person i ledarposition har för det hen säger. Den österbottniska och ibland konservativa andligheten var en bra kontext för det.

"Vi var från början ense om att vår ambition inte var att svartmåla kyrkan, församlingar eller religiös tro på något vis."

– Vi var från början ense om att vår ambition inte var att svartmåla kyrkan, församlingar eller religiös tro på något vis. Jag har en bakgrund i kyrkan och jag har släkt och vänner som jobbar där. Christina har också en sådan bakgrund, hon hade en farbror som var ärkebiskop i Sverige.

– Vi tänkte så här: Om vi båda två relaterar starkt till detta ämne så är det en ganska bra kontext att förlägga handlingen till. Men det skulle lika gärna kunna vara en politiker eller filosof som berättelsen var uppbyggd kring.

Enligt Simon inspirerades de inte av någon viss person.

– Men visst finns det starka, rentav osunda, personlighetstyper i församlingar som vi kan ha påverkats av. Men sådana människor finns förstås också utanför kristenheten. Jag tänker till exempel på politiker. Ljuger Trump och Putin medvetet eller tror de på vad de säger?


Berätta lite om hur ni tänkte när ni placerade mordet i första kapitlet i Solf prästgård?

– Det bara blev så. Jag hyser definitivt inte något agg mot varken Solf, kyrkoherden eller prästgården. Solfs prästgård är den enda prästgården i Österbotten som jag har varit inne i. Det är ett hus som jag har varit i och kunde beskriva.


Du har i någon mån varit aktiv i kyrkan i barndomen och tonåren. Hur skulle du beskriva din tro eller otro idag?

– Jag förhåller mig mindre okritiskt idag till den tro jag lärde mig i barndomen än jag gjorde förut. För att citera punkfilosoferna i Green Day: ”Ju mer jag vet, ju mer vet jag att jag inte vet.”

Boken ges ut på Förlaget M.



Simon Ventus

Ålder: 39.

Yrke: Försäljningschef på Wasa Teater.

Familj: Fru, två barn.

Bor: I Vasa. Vuxit upp i Solf.

Gör på fritiden: Spelar musik, spelar spel, leker med barnen och läser.

Hemlig talang: Över medelmåttet bra på Excel.


Text och foto: Christa Mickelsson


UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet