Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

Kyrkolagen genom riksdagen med ett dygns marginal – kyrkomötet pushade in Guds Ord

kyrkolagen.

Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus.

3.3.2023 kl. 14:00

En av de största knäckfrågorna i den nya kyrkolagen blev till slut den så kallade bekännelseparagrafen. Skulle riksdagen behandla en paragraf där Bibeln nämns som "Guds Ord"? Där blev det till slut så att kyrkomötet drev igenom skrivningen – både över Kyrkostyrelsen och riksdagens mäktiga grundlagsutskott.

– Vi i utskottet tog skeden i vacker hand, för det hade blivit en förfärlig soppa om den här saken hade fördröjts minst till nästa riksdag. Men problemet kvarstår, sade riksdagsledamot Anna Kontula från Vänsterförbundet.

Kontula ansåg att den evangelisk-lutherska kyrkan genom att dess lagstiftning behandlas i "en världslig riksdag" får en särställning gentemot andra kristna samfund. Hon fick också stöd av De grönas Bella Forsgrén om att det kan finnas orsak att återkomma till om kyrkans konfessionella frågor ska behandlas i riksdagen.

"Ministern behöver inte besluta om gravskyltar"

Päivi Räsänen (KD) ansåg att det är naturligt att en lag som berör närmare 70 procent av finländarna som hör till kyrkan behandlas på det här sättet. Hon såg också att lagen städar upp i en mängd byråkrati kring kyrkan, som hon själv fick erfarenhet av under sin period som inrikes- och kyrkominister 2011–2015

– Jag skulle som minister fatta det slutliga beslutet om namnskyltarna på hjältegravarna i Peräseinäjoki, om belysningen i någon kyrka, eller reparationerna av stängslet till en begravningsplats, efter att frågan hade behandlats i många, många steg i kyrkan. Jag tog upp det i kyrkomötet och sa att det inte fanns något förnuft i detta, sade Räsänen i debatten i plenum.

Åsa Westerlund, läkare i Raseborg och svenskspråkig ledamot i Kyrkostyrelsens plenum sedan 2012, ser att frågan har varit ett jättearbete för Kyrkostyrelsen och säger sig veta att riksdagsbeslutet firas på Kyrkans hus med någon skål i skumvin.

– Lagen har varit svår för kyrkoherdar att läsa med hänvisningar till andra lagar kors och tvärts. Och eftersom det här arbetet har pågått så länge så har andra lagar hunnit ändras, säger hon.

Ur kyrkolagen skiljs ut fem mindre lagar som reglerar tjänste- och arbetsförhållanden eller pensioner inom kyrkan. Den nya kyrkolagen ska också lätta på en hel del beslut inom församlingar och samfälligheter som inte längre behöver skickas till domkapitlen eller Kyrkostyrelsen för att fastställas, säger Åsa Westerlund.

Förändrar inte kyrka-stat

Med lagändringen förändras inte förhållandet mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat. När lagen förra gången, för 30 år sedan reviderades år 1993 var manövern större och många frågor flyttades över till kyrkoordningen som kyrkan besluter om internt och helt själv.

– Kyrkan har varit van att tänka att det finns en hierarki i lagstiftningen och att kyrkolagen står överst. Och så var det kanske i "fornstora dagar". Men den handlar mest om gränssnittet till andra myndigheter, säger Åsa Westerlund.

Kyrkolagen kan i riksdagen behandlas bara genom att antingen godkännas eller förkastas. Riksdagen förkastade 2020 sensationellt det första förslaget till revidering av kyrkolagen som hade beretts i 15 år och sände det tillbaka till kyrkomötet.

Den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet 2024.

Jan-Erik Andelin


Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00