Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

Kyrkolagen genom riksdagen med ett dygns marginal – kyrkomötet pushade in Guds Ord

kyrkolagen.

Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus.

3.3.2023 kl. 14:00

En av de största knäckfrågorna i den nya kyrkolagen blev till slut den så kallade bekännelseparagrafen. Skulle riksdagen behandla en paragraf där Bibeln nämns som "Guds Ord"? Där blev det till slut så att kyrkomötet drev igenom skrivningen – både över Kyrkostyrelsen och riksdagens mäktiga grundlagsutskott.

– Vi i utskottet tog skeden i vacker hand, för det hade blivit en förfärlig soppa om den här saken hade fördröjts minst till nästa riksdag. Men problemet kvarstår, sade riksdagsledamot Anna Kontula från Vänsterförbundet.

Kontula ansåg att den evangelisk-lutherska kyrkan genom att dess lagstiftning behandlas i "en världslig riksdag" får en särställning gentemot andra kristna samfund. Hon fick också stöd av De grönas Bella Forsgrén om att det kan finnas orsak att återkomma till om kyrkans konfessionella frågor ska behandlas i riksdagen.

"Ministern behöver inte besluta om gravskyltar"

Päivi Räsänen (KD) ansåg att det är naturligt att en lag som berör närmare 70 procent av finländarna som hör till kyrkan behandlas på det här sättet. Hon såg också att lagen städar upp i en mängd byråkrati kring kyrkan, som hon själv fick erfarenhet av under sin period som inrikes- och kyrkominister 2011–2015

– Jag skulle som minister fatta det slutliga beslutet om namnskyltarna på hjältegravarna i Peräseinäjoki, om belysningen i någon kyrka, eller reparationerna av stängslet till en begravningsplats, efter att frågan hade behandlats i många, många steg i kyrkan. Jag tog upp det i kyrkomötet och sa att det inte fanns något förnuft i detta, sade Räsänen i debatten i plenum.

Åsa Westerlund, läkare i Raseborg och svenskspråkig ledamot i Kyrkostyrelsens plenum sedan 2012, ser att frågan har varit ett jättearbete för Kyrkostyrelsen och säger sig veta att riksdagsbeslutet firas på Kyrkans hus med någon skål i skumvin.

– Lagen har varit svår för kyrkoherdar att läsa med hänvisningar till andra lagar kors och tvärts. Och eftersom det här arbetet har pågått så länge så har andra lagar hunnit ändras, säger hon.

Ur kyrkolagen skiljs ut fem mindre lagar som reglerar tjänste- och arbetsförhållanden eller pensioner inom kyrkan. Den nya kyrkolagen ska också lätta på en hel del beslut inom församlingar och samfälligheter som inte längre behöver skickas till domkapitlen eller Kyrkostyrelsen för att fastställas, säger Åsa Westerlund.

Förändrar inte kyrka-stat

Med lagändringen förändras inte förhållandet mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat. När lagen förra gången, för 30 år sedan reviderades år 1993 var manövern större och många frågor flyttades över till kyrkoordningen som kyrkan besluter om internt och helt själv.

– Kyrkan har varit van att tänka att det finns en hierarki i lagstiftningen och att kyrkolagen står överst. Och så var det kanske i "fornstora dagar". Men den handlar mest om gränssnittet till andra myndigheter, säger Åsa Westerlund.

Kyrkolagen kan i riksdagen behandlas bara genom att antingen godkännas eller förkastas. Riksdagen förkastade 2020 sensationellt det första förslaget till revidering av kyrkolagen som hade beretts i 15 år och sände det tillbaka till kyrkomötet.

Den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet 2024.

Jan-Erik Andelin


BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23