Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

Kyrkolagen genom riksdagen med ett dygns marginal – kyrkomötet pushade in Guds Ord

kyrkolagen.

Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus.

3.3.2023 kl. 14:00

En av de största knäckfrågorna i den nya kyrkolagen blev till slut den så kallade bekännelseparagrafen. Skulle riksdagen behandla en paragraf där Bibeln nämns som "Guds Ord"? Där blev det till slut så att kyrkomötet drev igenom skrivningen – både över Kyrkostyrelsen och riksdagens mäktiga grundlagsutskott.

– Vi i utskottet tog skeden i vacker hand, för det hade blivit en förfärlig soppa om den här saken hade fördröjts minst till nästa riksdag. Men problemet kvarstår, sade riksdagsledamot Anna Kontula från Vänsterförbundet.

Kontula ansåg att den evangelisk-lutherska kyrkan genom att dess lagstiftning behandlas i "en världslig riksdag" får en särställning gentemot andra kristna samfund. Hon fick också stöd av De grönas Bella Forsgrén om att det kan finnas orsak att återkomma till om kyrkans konfessionella frågor ska behandlas i riksdagen.

"Ministern behöver inte besluta om gravskyltar"

Päivi Räsänen (KD) ansåg att det är naturligt att en lag som berör närmare 70 procent av finländarna som hör till kyrkan behandlas på det här sättet. Hon såg också att lagen städar upp i en mängd byråkrati kring kyrkan, som hon själv fick erfarenhet av under sin period som inrikes- och kyrkominister 2011–2015

– Jag skulle som minister fatta det slutliga beslutet om namnskyltarna på hjältegravarna i Peräseinäjoki, om belysningen i någon kyrka, eller reparationerna av stängslet till en begravningsplats, efter att frågan hade behandlats i många, många steg i kyrkan. Jag tog upp det i kyrkomötet och sa att det inte fanns något förnuft i detta, sade Räsänen i debatten i plenum.

Åsa Westerlund, läkare i Raseborg och svenskspråkig ledamot i Kyrkostyrelsens plenum sedan 2012, ser att frågan har varit ett jättearbete för Kyrkostyrelsen och säger sig veta att riksdagsbeslutet firas på Kyrkans hus med någon skål i skumvin.

– Lagen har varit svår för kyrkoherdar att läsa med hänvisningar till andra lagar kors och tvärts. Och eftersom det här arbetet har pågått så länge så har andra lagar hunnit ändras, säger hon.

Ur kyrkolagen skiljs ut fem mindre lagar som reglerar tjänste- och arbetsförhållanden eller pensioner inom kyrkan. Den nya kyrkolagen ska också lätta på en hel del beslut inom församlingar och samfälligheter som inte längre behöver skickas till domkapitlen eller Kyrkostyrelsen för att fastställas, säger Åsa Westerlund.

Förändrar inte kyrka-stat

Med lagändringen förändras inte förhållandet mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat. När lagen förra gången, för 30 år sedan reviderades år 1993 var manövern större och många frågor flyttades över till kyrkoordningen som kyrkan besluter om internt och helt själv.

– Kyrkan har varit van att tänka att det finns en hierarki i lagstiftningen och att kyrkolagen står överst. Och så var det kanske i "fornstora dagar". Men den handlar mest om gränssnittet till andra myndigheter, säger Åsa Westerlund.

Kyrkolagen kan i riksdagen behandlas bara genom att antingen godkännas eller förkastas. Riksdagen förkastade 2020 sensationellt det första förslaget till revidering av kyrkolagen som hade beretts i 15 år och sände det tillbaka till kyrkomötet.

Den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet 2024.

Jan-Erik Andelin


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46