”Kyrkan lappar i välfärdssamhället – och så borde det inte vara”

riksdagsvalet.

Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han.

1.3.2023 kl. 15:31

– Frihet och ansvar, säger oppositionsledaren Petteri Orpo (Saml) under de höga, blåbelysta valven i domkyrkans krypta i Helsingfors.

Den 53-åriga partiledaren ser i opinionsmätningarna ut att få första chans efter riksdagsvalet i april att försöka bilda en regering.

Det är kyrkans valdebatt och värdediskussion. Alla partiledare får kort säga vad som är deras partis viktigaste värdering. Debatten leds av ärkebiskop Tapio Luoma och teologen Marianne Heikkilä från de finska marthornas Marttaliitto.

Annika Saarikko (C), finansministern, säger att hon vet att ordet ylisukupolvisuus är ett förfärligt ordmonster, men hon vill göra en politik som sträcker sig över generationer, ”någon har gjort saker här före oss, och någon är kvar här när vi är borta”.

”Naturen och människan”, säger Maria Ohisalo (Gröna) som är klimat- och miljöminister medan hennes ministerkollega undervisningsminister Li Andersson (Vf) vill understryka ”rättvisa och mänsklighet”.

– Bibelns kristna människosyn, lägger Sari Essayah (KD) fram; att människan är både fri, men också ansvarig för sig själv och andra.

– Nästakärleken, säger Sebastian Tynkkynen (Sannf) som förklarar att Sannfinländarna förstår det som att det inte är rätt att sträcka till i andra länder så länge det finns de i Finland som inte har det bra.

Henrik Wickström (SFP) nämner jämställdheten och Sirpa Paatero från Socialdemokraterna jämlikheten.



Henrik Wickström (SFP)


”Kyrkan är rödgrön”

Under debatten hettar det till mest kring Sannfinländarnas riksdagsledamot Sebastian Tynkkynen. Han profilerar sig flera gånger i debatten, som företrädare för ”det enda parti som …” Ofta är det relaterat till att finländare blir eftersatta på grund av att människor i andra länder prioriteras. Tynkkynen är också kritisk till hela det program som kyrkans ledning hade formulerat inför riksdagsvalet.

– Ärkebiskopen låter som Sanna Marins regeringsprogram. Jag sörjer att kyrkan vill lägga pengar på andrahansfrågor som humanitär invandring eller på att höja biståndet till 0,7 procent. Kyrkan skulle inte få vara en rödgrön kyrka, utan en allas kyrka. Vi är många i andra partier som också hör till kyrkan.

I debatten fick Tynkkynen mest mothugg av Annika Saarikko och Maria Ohisalo för sina åsikter om att ”arbetande ukrainare” är välkomna som flyktingar, men inte hjälpbehövande utanför Europa som ”enligt forskning” mest landar som bidragsmottagare.

Sebastian Tynkkynen (Sannf)

Oro för välfärdssamhället

Den evangelisk-lutherska kyrkan har publicerat ett ”regeringprogram”. I det önskar kyrkan att politikerna ska ”stärka människors tilltro till framtiden” och vara inriktad på ett ”socialt och ekologiskt hållbart samhälle där vi tar vara på varandra och på vår gemensamma skapelse”, citerade ärkebiskop Tapio Luoma.

– Jag är mest orolig för vårt välfärdssamhälle. Det har burit verkligt breda folklager. Men just nu bär det inte dem som allra mest behöver det, sade Li Andersson.

– De faller nu mellan skyddsnäten. Vi har Europas högsta andel unga som dör i knark och vi har inte lyckats bryta den ärftliga fattigdom som går från en barnfamilj till nästa, sade hon.

Li Andersson beklagade att kyrkan ofta genom sin diakoni lappar på samhällets misslyckanden.

– Det är synnerligen fint, men det är inte så det borde vara, sade hon.

KD-ledaren Sari Essayah stöder i flera repliker att kyrkan och kristna organisationer ska ha en roll i välfärden.

– Till skillnad från partierna till vänster tänker jag att den tredje sektorn och kyrkan är lika värdefulla som det offentliga i samhället. Förstås kan man tänka att man betalar in utkomststödet på ett konto, men vi behöver också diakoni, mathjälp och annat där någon frågar hur man mår och hur det går, sade hon.

I debatten säger Petteri Orpo och Henrik Wickström att ett gott välfärdssamhälle förutsätter att arbete och företagsamhet måste få växa till sig, så att allt kan finansieras.

Religionsfriheten debatteras också av deltagarna och de flesta – utom Sebastian Tynkkynen – är överens om att tröskeln för att drastiskt håna olika religiösa symboler ska vara så hög som den i lag är i Finland.

– Det är den respekt vi visar i vårt land, säger Petteri Orpo.

Petteri Orpo (Saml)

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39