”Kyrkan lappar i välfärdssamhället – och så borde det inte vara”

riksdagsvalet.

Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han.

1.3.2023 kl. 15:31

– Frihet och ansvar, säger oppositionsledaren Petteri Orpo (Saml) under de höga, blåbelysta valven i domkyrkans krypta i Helsingfors.

Den 53-åriga partiledaren ser i opinionsmätningarna ut att få första chans efter riksdagsvalet i april att försöka bilda en regering.

Det är kyrkans valdebatt och värdediskussion. Alla partiledare får kort säga vad som är deras partis viktigaste värdering. Debatten leds av ärkebiskop Tapio Luoma och teologen Marianne Heikkilä från de finska marthornas Marttaliitto.

Annika Saarikko (C), finansministern, säger att hon vet att ordet ylisukupolvisuus är ett förfärligt ordmonster, men hon vill göra en politik som sträcker sig över generationer, ”någon har gjort saker här före oss, och någon är kvar här när vi är borta”.

”Naturen och människan”, säger Maria Ohisalo (Gröna) som är klimat- och miljöminister medan hennes ministerkollega undervisningsminister Li Andersson (Vf) vill understryka ”rättvisa och mänsklighet”.

– Bibelns kristna människosyn, lägger Sari Essayah (KD) fram; att människan är både fri, men också ansvarig för sig själv och andra.

– Nästakärleken, säger Sebastian Tynkkynen (Sannf) som förklarar att Sannfinländarna förstår det som att det inte är rätt att sträcka till i andra länder så länge det finns de i Finland som inte har det bra.

Henrik Wickström (SFP) nämner jämställdheten och Sirpa Paatero från Socialdemokraterna jämlikheten.



Henrik Wickström (SFP)


”Kyrkan är rödgrön”

Under debatten hettar det till mest kring Sannfinländarnas riksdagsledamot Sebastian Tynkkynen. Han profilerar sig flera gånger i debatten, som företrädare för ”det enda parti som …” Ofta är det relaterat till att finländare blir eftersatta på grund av att människor i andra länder prioriteras. Tynkkynen är också kritisk till hela det program som kyrkans ledning hade formulerat inför riksdagsvalet.

– Ärkebiskopen låter som Sanna Marins regeringsprogram. Jag sörjer att kyrkan vill lägga pengar på andrahansfrågor som humanitär invandring eller på att höja biståndet till 0,7 procent. Kyrkan skulle inte få vara en rödgrön kyrka, utan en allas kyrka. Vi är många i andra partier som också hör till kyrkan.

I debatten fick Tynkkynen mest mothugg av Annika Saarikko och Maria Ohisalo för sina åsikter om att ”arbetande ukrainare” är välkomna som flyktingar, men inte hjälpbehövande utanför Europa som ”enligt forskning” mest landar som bidragsmottagare.

Sebastian Tynkkynen (Sannf)

Oro för välfärdssamhället

Den evangelisk-lutherska kyrkan har publicerat ett ”regeringprogram”. I det önskar kyrkan att politikerna ska ”stärka människors tilltro till framtiden” och vara inriktad på ett ”socialt och ekologiskt hållbart samhälle där vi tar vara på varandra och på vår gemensamma skapelse”, citerade ärkebiskop Tapio Luoma.

– Jag är mest orolig för vårt välfärdssamhälle. Det har burit verkligt breda folklager. Men just nu bär det inte dem som allra mest behöver det, sade Li Andersson.

– De faller nu mellan skyddsnäten. Vi har Europas högsta andel unga som dör i knark och vi har inte lyckats bryta den ärftliga fattigdom som går från en barnfamilj till nästa, sade hon.

Li Andersson beklagade att kyrkan ofta genom sin diakoni lappar på samhällets misslyckanden.

– Det är synnerligen fint, men det är inte så det borde vara, sade hon.

KD-ledaren Sari Essayah stöder i flera repliker att kyrkan och kristna organisationer ska ha en roll i välfärden.

– Till skillnad från partierna till vänster tänker jag att den tredje sektorn och kyrkan är lika värdefulla som det offentliga i samhället. Förstås kan man tänka att man betalar in utkomststödet på ett konto, men vi behöver också diakoni, mathjälp och annat där någon frågar hur man mår och hur det går, sade hon.

I debatten säger Petteri Orpo och Henrik Wickström att ett gott välfärdssamhälle förutsätter att arbete och företagsamhet måste få växa till sig, så att allt kan finansieras.

Religionsfriheten debatteras också av deltagarna och de flesta – utom Sebastian Tynkkynen – är överens om att tröskeln för att drastiskt håna olika religiösa symboler ska vara så hög som den i lag är i Finland.

– Det är den respekt vi visar i vårt land, säger Petteri Orpo.

Petteri Orpo (Saml)

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00