Sociala nätverk och meningsfull fritid fungerar brottsförebyggande.
Sociala nätverk och meningsfull fritid fungerar brottsförebyggande.

Rån och misshandel ökar bland unga

Gemensamt Ansvar.

I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå.

22.2.2023 kl. 22:27

Det finns flera bakomliggande orsaker till att våldsbrotten bland unga ökar, säger kriminalkommissarie Leif Malmberg. Resurser för förebyggande arbete från polisens sida är små. Men mycket inger också hopp.

Polisens statistik över våldsbrott bland unga i Borgå, Sibbo och Lovisa är dyster läsning. Misshandelsfallen där förövarna var under 15 år var 22 stycken år 2021, ett år senare 44 till antalet. Och rån bland ungdomar fanns knappt alls år 2018. För 2022 statistikfördes 7 fall för under 15-åringar och 12 fall i gruppen 15 till 17 år. Alla våldsbrott bland unga har ökat med 167 procent, att jämföra med 67 procent för alla åldersgrupper.

– Det här får oss förstås att fråga oss: Vad ska vi göra? säger Leif Malmberg.

"Där misshandlar man och förnedrar offret, tvingar personen att be om nåd."

Både misshandel och rån går ofta till så att en person lockas till ett möte av ett gäng som planerat dådet.

– Där misshandlar man och förnedrar offret, tvingar personen att be om nåd och göra det ena och andra, samtidigt som man spelar in det hela och lägger ut det på nätet.

Individens ansvar har en tendens att försvinna när man fungerar i grupp.

– Det här att spela in och lägga ut videomaterial är lite av en modefluga. Man hittar kanske acceptans när man lägger ut det på nätet enligt tanken: så gör alla andra också.

Rån kan gå till enligt samma kalkylerande strategi.

– Om någon satt ut en sak till försäljning på nätet lockas försäljaren till ett möte där han eller hon sedan rånas på det den tänkt sälja.

Leif Malmberg, kriminalkommissarie i Borgå. Foto: Privat


Sociala nätverk viktiga

Utöver modeflugor kan också coronapandemin vara en bidragande orsak till ökade brott enligt polisens analys.

– Det låter kanske som en enkel förklaring, men coronatiden orsakade säkert en viss hopplöshet; sociala kontakter försvann, unga fick mer fritid och blev kanske efter i skolan. Och den allmänna oro som drabbar vuxna gäller också ungdomar.

Att det enbart skulle vara unga från utsatta sociala skikt som begår brott stämmer inte.

– Det kan lika gärna vara fråga om barn från välfungerande familjer. De kanske dras med i en modefluga, är uttråkade eller saknar meningsfulla hobbyer.

Leif Malmberg talar varmt för starka sociala nätverk. Men nätverken ser annorlunda ut i dag med ökad flyttning och mindre kontakt med storfamiljen, som mor- och farföräldrar.

– Det finns mer möjlighet att göra fel val än förr.

– När våldsbrotten ökade i Sverige fick deckarförfattaren Henning Mankell frågan om när han anser att det började gå snett. Han hade ett lite finurligt svar: Det var när vi slutade stoppa våra sockor.

– Det var ett ganska bra svar egentligen. Vår integritet har kanske blivit för stor. Vi har inte tid, eller vi vill inte och vågar inte prata med varandra och visa att vi bryr oss.


Finns det något som inger dig hopp trots dyster statistik?

– När man ser på statistiken ska man komma ihåg att det är en liten procent av våra ungdomar som gör sig skyldiga till brott. De allra flesta har det bra och är ordentliga. Det finns alltid hopp. Att det pratas om det här är en bra sak, att det ges stöd till familjer och att det finns bra samarbete mellan olika myndigheter. På det viset är vårt land ganska bra förberett måste jag säga, och reagerar när saker och ting kommer fram. Myndigheterna har också en bra diskussion med invånarna, och så ska vi inte glömma alla frivilliga aktörer.

Fördelen med sådan verksamhet är att man lär sig att ta andra människor i beaktande.

– Ungdoms- och idrottsföreningar är också viktiga. Ju mer folk hittar goda sociala sammanhang, desto mer minskar brottsbenäghenheten. Fördelen med sådan verksamhet är att man lär sig att ta andra människor i beaktande.

Det finns enheter inom polisen som satsar speciellt på att utreda brott bland unga och som planerar den förebyggande verksamheten.

– Tyvärr är realiteten att tiden inte räcker till på den förebyggande avdelningen. Det skulle vara bra att hinna vara med på byaföreningars möten och ha mer tid för besök i skolor. Patruller har tre eller fyra uppdrag väntande hela tiden. Det finns ingen lös tid där man har möjlighet att planera. Det här är en ekonomisk och politisk fråga.

Leif Malmberg gör sitt 42:a år i tjänst i år.

– Under min tid har polisstyrkan i Finland minskat från kring 12 000 till 7 500. Och då har brottsutredeningar blivit svårare och svårare, med nätbrottslighet såsom bedrägerier och ärekränkningar på sociala medier.

Polisens samarbete med bland annat socialen, barnskyddet och Ankkuri-verksamheten är a och o, inte minst med tanke på under 15-åringar som inte har straffrättsligt ansvar.

– Det är inte med straff man kan bota. Om man ska få en ungdom på rätt väg behövs ett mycket bredare samarbete om man vill få en verklig förändring till stånd.

Under en konferens för sjutton år sedan i Norge slogs Malmberg av hur annorlunda polisen jobbade där.

– Där var den förebyggande verksamheten redan utvecklad på ett helt annat sätt. Man koncentrerade sig på de tre procent av ungdomarna som låg i riskzon att hamna i brottslighet och kunde ingripa i ett tidigt skede. Men resurserna är helt andra där. Vårt arbete har utvecklats mycket sedan dess, så det går i rätt riktning.


Ser du med oro på det ökade våldet och gängkriminaliteten i Sverige?

– Vi är inte i samma situation som Sverige, men det finns tecken som tyder på det. Det är inte så enkelt att det bara skulle vara fråga om invandring. Om man inte klarar sig i skolan eller faller ut från arbetsmarknaden ökar grogrunden för att gå med i ett gäng eller för kriminalitet betydligt. Det är fråga om ekonomisk och social segregation som vi borde se upp med. Polisen här har stött på gatugäng, och nu börjar politiker få upp ögonen för det här, även om en del först dementerat att vi i Finland skulle ha gängkriminalitet.



KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44