Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

Selmas skolgång blev en ökenvandring på grund av utanförskap och mobbning

kvevlax.

– De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga.

22.2.2023 kl. 22:09

Insamlingen Gemensamt Ansvar fokuserar i år på våld och konflikter bland unga. År 2021 upplevde så många som 39 000 finländska barn att de utsattes för våld i skolan varje vecka.

Selma Nylund är idag en nästan 20-årig ung kvinna, som blev student förra våren. Hon har nu ett mellanår och studerar konst på folkhögskola. Hon är en av dem som under många år måste känna på hur det är att vara utsatt. Redan i dagis upplevde Selma att hon blev utfrusen, inte fick vara med i lekarna. Utanförskapet fortsatte sedan genom hela lågstadiet och ända upp i högstadiet. Det var först i gymnasiet som Selma kände att skolan på riktigt tog tag i problemen och tog henne på allvar.

Selma blev mer utsatt för psykiskt våld. Redan i lågstadiet var det någon som tog alla tillfällen i akt att trycka ner henne – allt hon gjorde var fel, hennes kropp var fel, att hon spelade klarinett var fel.

– I högstadiet blev det ännu värre. De pojkar som retade mig redan i dagis började bland annat ta foton som de editerade och lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig. Det var också en flicka som gjorde allt för att påpeka att klädseln var fel. Det spelade ingen roll vad jag hade på mig så var det fel. Jag försökte göra ”rätt” så att hon inte skulle kunna hitta något att skratta åt, men om det inte var mina kläder som var fel, så var det något jag sade.



Kan du se någon orsak till att det blev så här?

– Det är jätteviktigt att lyfta fram att det aldrig är mobbningsoffrets fel, de som mobbar hittar alltid någon att mobba, offren kan aldrig göra rätt hur de än försöker. Det spelar ingen roll hur man försöker ändra på sig.


Vem fick du stöd av?

– Det var särskilt min bästa vän som sade ifrån under hela skoltiden. Läraren i klass sex såg också till att min vän och jag kom på samma klass i högstadiet. Det känns som att de vuxna i högstadiet resignerade och gav upp. Om de ska säga till varje gång någon säger något elakt måste de säga till hela tiden, dagarna i ända.

Selma tycker att man behöver ta itu med frågor som ”Hur ska vi vara mot varandra? Vad får man säga och göra och vad får man inte säga och göra?” tidigare, senast i förskolan. Selma tycker också att de vuxna ska lyssna och agera. Ett barn ska inte behöva känna sig förminskat på grund av att vuxna säger ”det där är inte mobbning”.



Hur ser livet ut idag, har du kunnat gå vidare?

– Fast jag nu tagit studenten ekar mobbarnas ord i mitt huvud så att jag börjar tvivla på mig själv: Kan jag faktiskt gå klädd så här, kan jag prata så här? Jag har stunder då jag tvivlar på mig själv och analyserar mig själv mycket. Fast det har nog blivit bättre.



Vad skulle du vilja säga till barn som nu känner sej utsatta?

– Det är inte deras fel, de ska inte behöva ändra på sig. Jag vet att högstadietiden känns evighetslång, men det finns en tid efter det, våga hoppas på det. Det kommer en tid då du kan skapa din egen vänkrets och vara mer fri.



Vad skulle du vilja hälsa till mobbarna?

– Du har det kanske svårt hemma, ingen ser dig, du har dåligt självförtroende och påverkas av grupptryck – men du får inte trycka ner andra för det!

Till offrens föräldrar vill hon säga:

– Lyssna på ditt barn! Säg att de kan berätta allt för dig! Skanna in hur ditt barn mår, känn in! Om barnet inte vill prata med dig eller det inte räcker med att prata med dig, om barnet behöver någon utomstående att prata med, kan du ta reda på vem eller var och föreslå det, fråga om barnet vill att du fixar en samtalskontakt. Vissa saker går det lättare att prata om med en utomstående som inte är ens förälder. Försök att inte ta illa upp i så fall utan ta reda på var barnet kan prata av sig och skjutsa barnet dit.



När det gäller mobbning finns det inga vinnare. Både mobbarna och deras offer behöver få hjälp. Vi vuxna kan se till att man ingriper i våldssituationer. Vi kan ge adekvat stöd som sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Genom att klarlägga bakgrunden till händelserna kan vi hjälpa och kanske till och med lyckas bryta våldsspiralen.

20 procent av de insamlade medlen från Gemensamt Ansvar går i år till Stationens Barn, en organisation som arbetar både på finska och svenska. Pengarna kommer att användas för att reda ut långvariga och omfattande fall av skolmobbning, och genom gatumedling där medlarna är professionella inom ungdomsarbete.

Text: Nina Andrén


Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00