Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

Selmas skolgång blev en ökenvandring på grund av utanförskap och mobbning

kvevlax.

– De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga.

22.2.2023 kl. 22:09

Insamlingen Gemensamt Ansvar fokuserar i år på våld och konflikter bland unga. År 2021 upplevde så många som 39 000 finländska barn att de utsattes för våld i skolan varje vecka.

Selma Nylund är idag en nästan 20-årig ung kvinna, som blev student förra våren. Hon har nu ett mellanår och studerar konst på folkhögskola. Hon är en av dem som under många år måste känna på hur det är att vara utsatt. Redan i dagis upplevde Selma att hon blev utfrusen, inte fick vara med i lekarna. Utanförskapet fortsatte sedan genom hela lågstadiet och ända upp i högstadiet. Det var först i gymnasiet som Selma kände att skolan på riktigt tog tag i problemen och tog henne på allvar.

Selma blev mer utsatt för psykiskt våld. Redan i lågstadiet var det någon som tog alla tillfällen i akt att trycka ner henne – allt hon gjorde var fel, hennes kropp var fel, att hon spelade klarinett var fel.

– I högstadiet blev det ännu värre. De pojkar som retade mig redan i dagis började bland annat ta foton som de editerade och lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig. Det var också en flicka som gjorde allt för att påpeka att klädseln var fel. Det spelade ingen roll vad jag hade på mig så var det fel. Jag försökte göra ”rätt” så att hon inte skulle kunna hitta något att skratta åt, men om det inte var mina kläder som var fel, så var det något jag sade.



Kan du se någon orsak till att det blev så här?

– Det är jätteviktigt att lyfta fram att det aldrig är mobbningsoffrets fel, de som mobbar hittar alltid någon att mobba, offren kan aldrig göra rätt hur de än försöker. Det spelar ingen roll hur man försöker ändra på sig.


Vem fick du stöd av?

– Det var särskilt min bästa vän som sade ifrån under hela skoltiden. Läraren i klass sex såg också till att min vän och jag kom på samma klass i högstadiet. Det känns som att de vuxna i högstadiet resignerade och gav upp. Om de ska säga till varje gång någon säger något elakt måste de säga till hela tiden, dagarna i ända.

Selma tycker att man behöver ta itu med frågor som ”Hur ska vi vara mot varandra? Vad får man säga och göra och vad får man inte säga och göra?” tidigare, senast i förskolan. Selma tycker också att de vuxna ska lyssna och agera. Ett barn ska inte behöva känna sig förminskat på grund av att vuxna säger ”det där är inte mobbning”.



Hur ser livet ut idag, har du kunnat gå vidare?

– Fast jag nu tagit studenten ekar mobbarnas ord i mitt huvud så att jag börjar tvivla på mig själv: Kan jag faktiskt gå klädd så här, kan jag prata så här? Jag har stunder då jag tvivlar på mig själv och analyserar mig själv mycket. Fast det har nog blivit bättre.



Vad skulle du vilja säga till barn som nu känner sej utsatta?

– Det är inte deras fel, de ska inte behöva ändra på sig. Jag vet att högstadietiden känns evighetslång, men det finns en tid efter det, våga hoppas på det. Det kommer en tid då du kan skapa din egen vänkrets och vara mer fri.



Vad skulle du vilja hälsa till mobbarna?

– Du har det kanske svårt hemma, ingen ser dig, du har dåligt självförtroende och påverkas av grupptryck – men du får inte trycka ner andra för det!

Till offrens föräldrar vill hon säga:

– Lyssna på ditt barn! Säg att de kan berätta allt för dig! Skanna in hur ditt barn mår, känn in! Om barnet inte vill prata med dig eller det inte räcker med att prata med dig, om barnet behöver någon utomstående att prata med, kan du ta reda på vem eller var och föreslå det, fråga om barnet vill att du fixar en samtalskontakt. Vissa saker går det lättare att prata om med en utomstående som inte är ens förälder. Försök att inte ta illa upp i så fall utan ta reda på var barnet kan prata av sig och skjutsa barnet dit.



När det gäller mobbning finns det inga vinnare. Både mobbarna och deras offer behöver få hjälp. Vi vuxna kan se till att man ingriper i våldssituationer. Vi kan ge adekvat stöd som sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Genom att klarlägga bakgrunden till händelserna kan vi hjälpa och kanske till och med lyckas bryta våldsspiralen.

20 procent av de insamlade medlen från Gemensamt Ansvar går i år till Stationens Barn, en organisation som arbetar både på finska och svenska. Pengarna kommer att användas för att reda ut långvariga och omfattande fall av skolmobbning, och genom gatumedling där medlarna är professionella inom ungdomsarbete.

Text: Nina Andrén


Det har nu gått över två år sedan olyckan, men Håkan Sunnliden har ännu sviter av den.

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09
Till bokens intressantaste kapitel hör Maria Antas kamp med sitt eget hår.

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57
 – Det finns mer populära berättelser av Astrid Lindgren än Mio min Mio, men Mio står mig särskilt nära, säger regissören Paul Olin.

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12
Om du talat oavbrutet i mer än en minut ska du ta en paus, rekommenderar Ilse Sand.

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07
Peter Fellman besökte Helsingfors i samband med ett seminarium om de finlandsvenska dagstidningarna.

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34
Tuulia Eloranta gör huvudrollen som Anna i Saara Cantells film om häxförföljelserna på Åland.

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18
Enligt Sari Dhima har människan behov av ”spirituella rum”. Om inte kyrkan fyller det behovet kanske ett museum gör det. På bilden konstmuseet Kiasma i Helsingfors.

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21
Peter Sandström (1963) är född och uppvuxen i Nykarleby. Numera bor han i Åbo.

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57
– Biskopsmötet kan inte göra förändringar i kyrkans linje när det kommer till de här frågorna, säger Björn Vikström.

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50
Ann-Lis Biström, diakonissa i Sibbo, vill undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande. –  De behöver i stället hjälp att hitta de krafter de kan använda för att göra något åt sin egen situation.

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39
– Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40