Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.
Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.

Självbehärskning och empati är färskvara

Helsingfors.

Våldet bland unga ökar, men alla åldrar mår bra av att öva konfliktlösning.

21.2.2023 kl. 17:09

Enligt polisen har antalet våldsbrott bland unga under 18 år i Finland ökat markant under åren 2015–2021. Den mest alarmerande ökningen skedde i åldersgruppen 12–14 år, med hela 134 procent.

– Språk är ingen skyddande faktor. Tyvärr ljuger vi nog för oss själva ifall vi tror våld inte förekommer bland svenskspråkiga ungdomar. Våld skiljer inte på var du bor eller går i skola, det finns på alla nivåer i samhället.

Det säger specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad. Hon möter svenskspråkiga ungdomar bland annat i skolor och på ungdomsgårdar. Till skillnad från lärarna behöver hon aldrig bedöma eller sätta betyg på ungdomar hon möter.

Specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad.


– Jag är neutral, vilket gör det möjligt att komma och tala med mig utan att det på något vis kan inverka på elevens vitsord.

Ibland hjälper hon till genom att medla i konflikter bland ungdomarna. Då får alla inblandade i lugn och ro berätta sin version och vid behov korrigera varandra. Målet är en överenskommelse som alla både kan och vill följa.

– I bästa fall blir alla inblandade både sedda och hörda. Man lyssnar till varandra utan att ha åsikter eller tolka varandras känslor. För alla känslor är okej, men alla handlingar till följd av känslor är inte det. Att lyssna, bli sedd och hörd är också det bästa sättet att minska på missförstånd och motsättningar. Kommunikation och känslor är utmanande men också nyckeln till lösningen när det är människor inblandade.


Hjärnan vill ha mer

Våldet bland unga syns också på fritiden. Allt oftare fotograferas eller filmas också våldsdåden och sprids i sociala medier.

– Som vuxen är det omöjligt att tävla med den bekräftelse som ungdomarna får ur sociala medier där det finns miljoner människor som kan reagera och se dig, säger Jannika Elfving.

Gillningarna på dina inlägg medför snabb tillfredsställelse för hjärnan, en kick som ständigt behöver upprepas och helst också överträffas.

– Jag tror inte att man kan skylla det ökade ungdomsvåldet enbart på tv-spel eller våldsamma filmer, men i bruket av sociala medier finns något som uppmuntrar till ständigt uppmärksamhetssökande. Kanske börjar man med att posta något som egentligen är mera lekfullt – men för att överträffa sig själv utvecklas beteendet mot ett alltmer våldsamt och sensationssökande.

Elfving påpekar ändå att beteende är väldigt individuellt. Någon kan spela mycket utan att det medför problem medan en annan kan få en förvrängd bild av verkligheten betydligt snabbare.

– Grundstenarna för kontrollerat beteende handlar om att kunna behärska sig och känna empati. Men det är färdigheter som man måste öva sig på och dessutom är de färskvara som behöver uppdateras varje dag, om man så är tre eller trettio år gammal.

Det bästa vuxna kan göra är vara ett gott exempel.

– Du kan inte svära åt ungdomarna i butiken fastän de kanske irriterar dig med sitt uppförande. Vuxna är alltid en förebild för de ungas beteende.



”Unga i en våldsam värld” är temat för årets Gemensamt Ansvar insamling.

– Gemensamt Ansvar är kyrkans årliga storinsamling.

– Stationens Barn rf. är en av förmånstagarna i år.

– De arbetar med trygg uppväxt för barn och unga, familjers välbefinnande
och bekämpning av marginalisering.

Text: NINA ÖSTERHOLM


Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07