Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.
Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.

Självbehärskning och empati är färskvara

Helsingfors.

Våldet bland unga ökar, men alla åldrar mår bra av att öva konfliktlösning.

21.2.2023 kl. 17:09

Enligt polisen har antalet våldsbrott bland unga under 18 år i Finland ökat markant under åren 2015–2021. Den mest alarmerande ökningen skedde i åldersgruppen 12–14 år, med hela 134 procent.

– Språk är ingen skyddande faktor. Tyvärr ljuger vi nog för oss själva ifall vi tror våld inte förekommer bland svenskspråkiga ungdomar. Våld skiljer inte på var du bor eller går i skola, det finns på alla nivåer i samhället.

Det säger specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad. Hon möter svenskspråkiga ungdomar bland annat i skolor och på ungdomsgårdar. Till skillnad från lärarna behöver hon aldrig bedöma eller sätta betyg på ungdomar hon möter.

Specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad.


– Jag är neutral, vilket gör det möjligt att komma och tala med mig utan att det på något vis kan inverka på elevens vitsord.

Ibland hjälper hon till genom att medla i konflikter bland ungdomarna. Då får alla inblandade i lugn och ro berätta sin version och vid behov korrigera varandra. Målet är en överenskommelse som alla både kan och vill följa.

– I bästa fall blir alla inblandade både sedda och hörda. Man lyssnar till varandra utan att ha åsikter eller tolka varandras känslor. För alla känslor är okej, men alla handlingar till följd av känslor är inte det. Att lyssna, bli sedd och hörd är också det bästa sättet att minska på missförstånd och motsättningar. Kommunikation och känslor är utmanande men också nyckeln till lösningen när det är människor inblandade.


Hjärnan vill ha mer

Våldet bland unga syns också på fritiden. Allt oftare fotograferas eller filmas också våldsdåden och sprids i sociala medier.

– Som vuxen är det omöjligt att tävla med den bekräftelse som ungdomarna får ur sociala medier där det finns miljoner människor som kan reagera och se dig, säger Jannika Elfving.

Gillningarna på dina inlägg medför snabb tillfredsställelse för hjärnan, en kick som ständigt behöver upprepas och helst också överträffas.

– Jag tror inte att man kan skylla det ökade ungdomsvåldet enbart på tv-spel eller våldsamma filmer, men i bruket av sociala medier finns något som uppmuntrar till ständigt uppmärksamhetssökande. Kanske börjar man med att posta något som egentligen är mera lekfullt – men för att överträffa sig själv utvecklas beteendet mot ett alltmer våldsamt och sensationssökande.

Elfving påpekar ändå att beteende är väldigt individuellt. Någon kan spela mycket utan att det medför problem medan en annan kan få en förvrängd bild av verkligheten betydligt snabbare.

– Grundstenarna för kontrollerat beteende handlar om att kunna behärska sig och känna empati. Men det är färdigheter som man måste öva sig på och dessutom är de färskvara som behöver uppdateras varje dag, om man så är tre eller trettio år gammal.

Det bästa vuxna kan göra är vara ett gott exempel.

– Du kan inte svära åt ungdomarna i butiken fastän de kanske irriterar dig med sitt uppförande. Vuxna är alltid en förebild för de ungas beteende.



”Unga i en våldsam värld” är temat för årets Gemensamt Ansvar insamling.

– Gemensamt Ansvar är kyrkans årliga storinsamling.

– Stationens Barn rf. är en av förmånstagarna i år.

– De arbetar med trygg uppväxt för barn och unga, familjers välbefinnande
och bekämpning av marginalisering.

Text: NINA ÖSTERHOLM


Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00