Det finns många olika sätt att missionera.
Det finns många olika sätt att missionera.

Vad har missionen för mission?

OVAN I KYRKAN.

Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan.

14.2.2023 kl. 09:07

Vad har missionen för mission?

Föreställ dig en dystopisk värld där det är hungersnöd och pengarna har mist sitt värde. Du liksom alla andra svälter. Då finner du ett matförråd som är i det närmaste obegränsat.

Vad gör du? Äter du ihjäl dig medan andra dör av hunger? Eller går du ut på gator och torg och berättar för dem du möter var det finns mat? Berättar du om maten är du något av en missionär som delar med dig av glada nyheter. Men förutsättningen för att de ska få tillgång till maten är att de tror på det du säger.

Jämförelsen med den här scenen haltar på många vis. Men vi kristna har ett också ett livsviktigt och glatt budskap som vi vill dela med oss av: Skammen och straffet för de misstag jag gjort när jag sårat andra människor och Gud har Jesus tagit på sig. Jag får gå fri. Jag behöver inte betala något. Det enda jag behöver göra är att tro på honom. Det här vill vi att alla människor ska få höra.

Varför reser rika missionärer till fattigare länder och förstör deras ursprungsreligioner och traditioner?

Uppdraget att berätta för alla folk om Jesus har vi fått av honom själv. Tyvärr har det hänt att missionärer genom historien bidragit till att en del kulturella traditioner gått förlorade. Det kan man inte förneka. Missionärernas avsikter har varit goda, men de har handlat utgående från den begränsade kunskap om världen som människorna hade på den tiden.

Men missionärer har också medverkat till att man lyckats avskaffa eller minska vissa grymma seder, som till exempel könsstympning av flickor och seden att bränna änkan tillsammans med hennes avlidna make.

I dag bidrar missionärer till att bevara kulturer genom att skapa skriftspråk för språkliga minoriteter, ge ut litteratur på minoritetsspråk och översätta Bibeln.

Varför blir man missionär?

Många missionärer upplever att Gud kallat dem. Man talar om ett inre kall – att man själv vill resa ut – och ett yttre kall, att någon organisation är beredd att sända ut en. De här ska ju sammanfalla. Till Finland har också missionärer från andra länder kommit. Det är människor som upplevt att Gud kallat dem hit till oss.

Slår missionärerna folk i huvudet med bibelord?

Jag har besökt missionsfält i Europa, Asien, Afrika och Sydamerika. Ibland har jag också fått delta i själva missionsarbetet och till och med fått vara med om att leda någon till tro på Jesus.

Jag har mött olika typer av missionärer. En del förkunnar med ord, andra med praktiska gärningar. Någon har sett sig mera som biståndsarbetare eller missionär för mänskliga rättigheter.

Gemensamt för dem är att de har en vilja att tjäna och hjälpa människorna de verkar bland, oavsett deras bakgrund och tro. Det handlar om att visa medmänsklig kärlek. Jag har aldrig mött någon som kommit ovanifrån och försökt övertala eller muta någon. Den taktiken lyckas inte här i Finland, så hur skulle det lyckas på missionsfältet? Men får missionärerna frågan varför de kommit till landet öppnar det för att berätta om vem som sänt dem.



Den jämna ström av folk som lämnar kyrkan ser ut som en dominoeffekt och ger därför huvudvärk åt kyrkans framtidsstrateger. Men varje utträde är ett enskilt beslut som inte är helt omöjligt att påverka. (foto: Malin Aho)

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53
Clara Lidström bor på landet utanför Umeå i norra Sverige. Där fotograferar hon gamla saker och sig själv och skriver om sitt liv som mamma och kvinna. (foto: Bonnier/Ulrica Zwenger)

clara lidström. Bloggaren Clara Lidström har ett perfekt jobb. Hon bor på landet och kan jobba hemma. Hon gör en av Sveriges populäraste bloggar med över 200 000 besökare varje månad. Hon skriver om vintage, mat och mode, men ibland ryter hon till om att vara kristen och nykter. 10.1.2013 kl. 10:10
Tvåspråkigheten berikar kyrkan och bör ses som något självklart, säger kanslichef Jukka Keskitalo. (foto: Johan Myrskog)

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20
På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32