Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

"Frälsningsvissheten är central i själavården hos Martin Luther"

LUTHERFORSKNING.

Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver.

14.2.2023 kl. 09:00

Martin Luther och 1500-talet intar en speciell plats hos Leif Erikson. Som pensionär har han fortsatt att forska i Luthers skrifter och i höst gav han ut en vetenskaplig bok,

Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst, på 330 sidor.

– Jag har forskat av eget intresse och för att hålla hjärncellerna i funktion, säger Leif Erikson.

– Intresset för Luther bottnar i min uppväxt i den evangeliska rörelsen där reformatorn alltid stått högt i kurs.

Under studietiden valde han dogmatik och det har han inte ångrat.

– Jag tycker att Luther har ett oförtjänt dåligt rykte. Han sa ju vissa dumma saker, till exempel om påven och om judarna. Men det mesta har skrev och predikade var god själavård – också Katekeserna.

I sin forskning har han gått igenom Luthers viktigaste skrifter och översatt en del av den finländska internationelle uppmärksammade Lutherforskningen till svenska för att göra den mer tillgänglig i de övriga nordiska länderna.

– Forskningen handlar om hela bredden: evangeliet och det kristna budskapet och hur det delas ut i förkunnelse, dop, nattvard, bikt och bön.

Enligt Erikson finns det finns ännu områden inom Luthers teologi att forska i. Och i sin egen forskning har han förvånats över hur stor plats frälsningsvissheten får i Luthers teologi.

– Att ha frälsningsvisshet innebär att man blir viss om att man är ett Guds barn när man litar på Guds löften i ordet och sakramenten.

– För Luther är tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd. I klostret var han oviss och försökte leva upp till kraven. Han kom framåt en bit men så föll han. Han var olycklig tills han läste Romarbrevet 1:16–17. Då klarnade evangeliet: Jag får tro på Guds nåd, ha frid med Gud och visshet i hjärtat fast jag inte lyckas uppfylla alla kraven.

Det typiska för Luthers själavård var att han betonade det objektiva, det vill säga Kristi verk som gäller alla människor.

– Han berättar det pedagogiskt och säger att Kristus dog för alla – också för dig. I dopet gäller dess löften och i nattvarden att Kristi kropp och blod är för dig utgivet och utgjutet.

Luther talar om två slag av frälsningsvisshet: den objektiva som visar att Guds ord och löften står fast, och den personliga som han vill att vi ska få del av.

– Man behöver hålla fast vid den objektiva för att få den personliga. Men vissheten är inte statisk. Så var det inte ens för Luther. Ibland står paradisets portar öppna men man tvivlar på att Gud kan förlåta och att nåden räcker. När man tvivlar kan det hjälpa att be, läsa och lyssna till Guds ord.

– Du kan också gå till bikt. Den hör ihop med själavården. Med handpåläggning får man förlåtelse av Gud genom den person som tar emot bikten. Även här förankras vissheten i det objektiva.

Han säger att Luthers teologi har en tillämpning just här och nu.

– Men jag tror inte att kyrkan alltid lyckats förmedla rikedomen i det lutherska arvet.

Det har också en psykologisk effekt att bli befriad från det man bär på.

Luther sökte en nådig Gud. Leif Erikson tror att också många av dagens människor innerst inne gör det, men man uttrycker inte sitt sökande just med de orden.

– Jag tror att människor som mår dåligt, är ensamma eller upplever att de inte räcker till på jobbet söker en nådig Gud. Ensamheten är ett problem i vårt välfärdssamhälle.

Här kommer den kristna gemenskapen in i bilden.

– Den är förankrad i treenighetsläran, Gud Fader, Son och Ande. Han skapade oss för att vi ska leva i gemenskap, inte bara som man och kvinna utan också som församling.

Redan under Luthers tid förknippade man kallelsen med att gå i kloster eller jobba på sjukhus. Idag ersätter vi klostret med att jobba i församling.

– Luther utvidgar det här. I Första Mosebok läste han att Gud skapade människan till sin avbild, gav oss i uppgift att bilda familj och råda över jorden. Det betyder att jag får vara Guds medarbetare och hjälpa till att göra samhället och arbetsplatsen lite bättre också när jag sliter med arbetsuppgifter jag inte alltid tycker om.


Man brukar säga att vår arbetsmoral är ett lutherskt arv. Kan Luthers teologi befria oss från något som egentligen har bundit oss?

– Uttrycket att Luther sitter på vår axel och ger oss dåligt samvete om vi inte är flitiga ska man ta med en nypa salt. Visst var arbetet viktigt för Luther, men det var också viktigt för honom att helga vilodagen, koppla av, äta, dricka och umgås med vänner.

Erikson säger att den stränga arbetsmoralen kommer från reformert håll. Alltså från dem som var med Luther i början men gick egna vägar. En av dem var Jean Calvin som verkade i Schweiz.

– Han ansåg att man kan bli viss om sin salighet bara man arbetar flitigt och sköter sitt andliga liv väl. Det ekonomiska välståndet i Schweiz har ett visst samband med det. Enligt Calvin kan du ana dig till att du är på rätt väg om du sköter ditt andaktsliv, går i kyrkan och arbetar. Det schweiziska bankväsendet är en frukt av det.


Du nämnde Luthers dåliga rykte när de gällde judarna. Ändrade han inte åsikt?

– Det svängde från och till. Han var inte antisemit utan det handlade om att han var besviken på judarna som inte erkände Kristus, utan rentav smädade honom. Han hoppades in i det sista att de skulle vända sig till Kristus. Luther godkände inte att judarna skulle dödas. Det fatala var att Hitler och hans kompanjoner hänvisade till några av Luthers skrifter när de började förfölja judarna.



GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00