Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55
Peter Lindbäck är Ålands representant i kyrkomötet.

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22
Församlingshemmet i Houtskär fungerar som tillfällig skola.

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46
Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03
Köpcentret Iso Omena ligger nära till för Timo Soini, som bor i Ivisnäs i Esbo.

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04
Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00
Mötesbild från gamla stiftsfullmäktige. Det nya stiftsfullmäktige får många nyvalda medlemmar.

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02
Mia Anderssén-Löf och Ulla-Maj Wideroos är nya ombud i kyrkomötet.

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25
Igår röstade stiften om ombud till kyrkomötet och medlemmar till stiftsfullmäktige.

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49
Några av läseklubbens läsare är  från vänster Kerstin Alho, Ulla Wistbacka, Nanna-Lisa Finskas, Solveig Grönlund,  Gun Sandberg, Rita Heikkilä och Gun-Viol Lindborg.

Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31
Volontärerna Karl-Erik och Ulla-Brita Wikström samt Helena Hansson  i kyrkans kök i Fuengirola .

Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28
Emma Gustafsson hoppas många vill sjunga med i Voice.

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12