Att få fira dopfester har varit viktigt för familjen West och Högnabba.

”Vi har en tillhörighet”

Solf.

– Kyrkan har en stor expertis i livets stora vändningar, säger Susanne West. Hon och familjen är inte aktiva kyrkobesökare, men församlingen har funnits med i vardag, sorg och fest, som en identitet och tillhörighet.

8.2.2023 kl. 11:07

Efter många år i Helsingfors och Vasa bor Susanne West igen på sin uppväxtort Solf, med sin man Filip Högnabba och de tre barnen på nio, sex och ett och ett halvt år.

– För mig är församlingen en viktig länk till min hemort där jag är född och uppvuxen. Den är en kontext som funnits med i livet. Kyrkan hör också ihop med vissa milstolpar i livet. Vi är inte jätteaktiva kyrkobesökare, men vi känner att vi har en identitet och tillhörighet i församlingen, säger Susanne West.

Barnen har döpts och familjen har varit med i föräldra-barnklubbar, i både Vasa, där de bodde tidigare, och Solf. Sedan har juniorverksamheten kommit in i bilden, som Susanne själv deltog i som barn. Ester, nio år, sjunger också i församlingens barnkör.

– På en liten ort som Solf är den barnkör som finns församlingens kör. Och då Ester kom hem och sa att hon vill vara med i juniorerna så sa vi: Okej, gå på juniorsamling!

Nu är det inte aktuellt med junior längre men Ester är fortfarande med i kören.

– Det har varit bra och roligt! Ledarna är snälla, och jag har kompisar i gruppen. Och så får vi göra roliga saker, säger hon.

Vad tycker du om en vanlig gudstjänst, känns det bra eller tråkigt?

– Det beror på! Jag tycker det är kul att sjunga och när de berättar något.

Sorg, dop och ljuständning

Susanne West har kommit att uppskatta de ritualer och färdiga formulär kyrkan kan erbjuda.

– Kyrkan har en stor expertis i livets stora vändningar. I en sekulariserad värld behöver vi ritualer. Visst kan man ha icke-religiösa ritualer, men alla vet tågordningen för till exempel en begravning eller vigsel. Det kan ge trygghet i livet och speciellt i svåra situationer.

– När man drabbas av sorg finns ett stort behov av att bli bemött i sorgen och här tycker jag att kyrkan fyller en viktig funktion, tillägger hon.

Susanne West och hennes man upplevde en stor sorg när deras första barn föddes mycket för tidigt och dog kort efter förlossningen.

– Det var en sådan chock och sorg men det kändes väldigt viktigt att det skulle få finnas en värdighet och en inramning av hans korta liv. Nöddopet och sedan begravningen blev detta ramverk.

– Sjukhuspräst Rose-Maj Friman hjälpte oss mycket då och tog reda på allt det praktiska åt oss. Hon var ett stort stöd både före och efter.

Det har känts självklart för Susanne och Filip att barnen ska döpas.

– Vi har firat dopen som stora fester och bjudit in släkt och vänner. Man firar samtidigt att ett barn har fötts. Det har känts extra angeläget då vi miste vårt första barn.

Att de kunde få anlita en kantor till dopet i Solf kom som en glad överraskning.

– Tänk att en proffsmusiker ingick i konceptet! Man betalar en liten slant för utrymmet, men sedan kommer man till en plats där det finns färdigt strukna linnedukar. Församlingen har fin service som de hjälper en med.

Familjen har också deltagit i kyrkans kyndelsässofirande i både Vasa och Solf, då man tänder ljus för de barn som döpts under året.

– Många saker har utvecklats, just att familjer bjuds in till ljuständning. Det tycker jag är väldigt trevligt! Det är fint att få ta till sig de små stunderna och försjunka i en slags andakt. Vi stressar så mycket i vardagen i övrigt.

Susanne West säger att barnen framöver måste hitta sin egen väg, i tro och kyrkotillhörighet.

– Men jag hoppas de får med sig den kulturella tillhörigheten. Man behöver ha en förståelse för kyrkan och samhället, att kyrkan också är en kulturbärare som inte är direktkopplad till trosfrågor.

Barnens konfirmation kommer också att finnas med som en milstolpe på vägen.

– Det de får med sig får de med sig, och så ser vi sen!

Familjen West & Högnabba

  • Till familjen som bor i Solf hör Susanne West, maken Filip Högnabba och barnen Ester 9 år, Erik 6 år, Herman 1,5 år och änglasonen Lars.
  • Susanne West är jurist och jobbar som verksamhetsledare på Österbottens svenska producentförbund. Filip Högnabba är biolog och jobbar som VD på Hortilab.


Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet