Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

KP:s rundfråga: Viktigast i valet är skolan, vården och vad prislappen blir

riksdagsvalet.

Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan.



7.2.2023 kl. 09:56

MAHMOUD AFSHAR, fordonsmekaniker, 44, Vanda


1
Rasismen och diskrimineringen

2 Bensinpriset

3 Fred och mänskliga rättigheter

– Finland behöver tajtare lagar mot diskriminering på grund av ras, språk eller hemland. Det har invandrarmiljön i Finland krävt. Under de senaste åren har här uppstått ett kulturellt mångskiftande samhälle.

Mahmoud Afshar anser att de höga bensinpriserna är illa för det finländska samhället för att transporterna blir dyra.

– Världsfreden är i kris och efter Finlands Nato­beslut är läget instabilt. I världen dominerar diktaturer i den största delen av världen. Den låga respekten för mänskliga rättigheter är oroande.




THOMAS ANTAS, lantbruksföretagare, 54, Lappträsk


1
Statsfinanserna

2 Äganderätten

3 Självförsörjningen

– Vi behöver en debatt i riksdagen om välfärdssamhällets framtid. Hur vill vi ha det, då vi inte längre kan lösa problemen genom ökad skuldsättning? Det omfattar allt från hur välfärdsområdena finansieras till hur hållbart det är att staten betalar våra elräkningar.

Thomas Antas som driver ett jordbruk med långa anor i släkten oroas över att det blir allt vanligare att privat markägande allt mer hotas av lagstiftning, planering och strategier.

– En uppfattning om att man fritt får bestämma över andras egendom.

Inför valet anser han det också vara viktigt att Finland är självförsörjande i allt från energi till hållbart producerade livsmedel.

ANNA HENNING

prorektor vid Soc & kom, samhällsvetare, 48, Borgå, förtroendevald i Domkyrkoförsamlingen


1
Skolan och utbildningen

2 Klimatförändringen

3 Social- och hälsovården´

– Mycket kring skolan och utbildningen är oroande, inte minst rapporter om sämre Pisa-resultat. De som är födda på 1970-talet ser ut att bli högst utbildade. Dagens barn och unga läser och skriver inte.

Klimatförändringen är helt avgörande för alla andra frågor. Jag hoppas alla partier kan samarbeta kring den, anser Anna Henning.

– Det känns som att vi har kört vården och välfärden i botten på ett helt nytt sätt. Vi behöver visa att vi uppskattar dem i vårdbranschen innan de alla slutar eller emigrerar. Det är en viktig del av samhällets grundtrygghet.

MIA ANDERSSÉN-LÖF, stiftsdekan i Borgå stift, 38, Borgå


1
Utbildningen

2 Folkhälsan

3 Finland i världen

– Vårt utbildningssystem gungar nu betänkligt och bör ses över. En god grundutbildning ger redskap att utvecklas, hämta in ny kunskap och tillämpa den i sitt eget liv och i samhället. Påbyggnadsutbildning hjälper oss att rikta våra förmågor och krafter.

Mia Anderssén-Löf är ny dekan och ”utbildningschef” vid domkapitlet i Borgå. Hon hoppas också att riksdagen ska se till att hälsa inte blir något som bara en del av oss har råd med .

Finlands roll i världen ser hon också som viktig när mycket förändras.

– De senaste åren har varit svåra. Diskussionen om våra internationella relationer kräver just nu synskärpa och vakenhet.


SOFIE STARA

ledarskribent vid Österbottens Tidning, 43, Jakobstad

1 Utbildningen

2 Arbetskraften

3 Stärka en hållbar ekonomi

– Skolan ska på alla stadier ge goda förutsättningar för alla barn och unga. Med fungerande gruppstorlekar, lärare som har tid att vara lärare och en stödjande pedagogik som både utbildar och ser varje barn. Som utbildning klämmer jag också in forskning, innovation och utveckling av grön teknologi som främjar Finland, miljön och klimatet.

Det måste bli enklare och härligare för människor att bo i Finland, vare sig de har flyktingstatus och håller på att utbilda sig till den arbetskraft vi desperat behöver eller är högutbildade personer som kommer hit för att studera, forska och arbeta, anser Sofie Stara som i år prisbelönades som journalist.

– Bekämpa fattigdom och ojämlikhet; vi behöver god social- och hälsovård, som förebygger psykisk ohälsa. Det skapar fler sysselsatta och ökad konkurrenskraft. Allt hänger ihop.



IDA-MARIA SOLA, psykolog, 28, Åbo

1 Klimatförändringen

2 Hälso- och sjukvården

3 Skolan och utbildningen

– Bekämpar vi inte aktivt och målmedvetet klimatförändringen, har vi ingen värld kvar att kämpa för i andra saker. Dessutom vet vi att naturens och människans välbefinnande hänger ihop.

Välfärdssamhället står i ett vägskäl. Ska vi alls i framtiden kunna lita på vårt hälso- och sjukvårdssystem? Vi behöver mänskliga arbetsmiljöer, fungerande ledarskap och rätt löner för att människor ska orka och vilja jobba inom vården. Om hälso- och sjukvården inte kan hålla dagens mått, vem tar då hand om oss? Måste vi själva och våra familjer i framtiden ta mer ansvar för oss själva och varann, om vi inte kan lita på systemet? frågar Ida-Maria Sola som arbetar vid ett vårdföretag.

– Skola och utbildning behöver mer resurser. Resultaten har sjunkit och allt fler lärare är trötta och uppgivna inför sin enorma och svåra arbetsbörda. Vi måste också definiera vad skolan kan ta ansvar för. Skolan kan inte göra allt.




DANIEL NORRBACK

kyrkoherde i Kristinestads svenska församling, 38

1 Barnfamiljerna

2 Tvåspråkigheten

3 Arbetslösheten

– Det är viktigt att staten stöder småbarnsfamiljer på olika sätt för att gynna en hög nativitet och folks motivation att skaffa barn. Hemvårdsstödet är viktigt eftersom småbarn mår bäst av att få vara så mycket som möjligt i hemmet och i en trygg miljö. Gällande föräldrapenningen/ledigheten så ska staten inte agera förmyndare åt vuxna människor och bestämma hur familjerna ska fördela föräldraledigheten mellan mamman och pappan. Låt varje familj själv bestämma hur man fördelar den, anser Daniel Norrback som är kyrkoherde i Kristinestad.

Det är sann jämlikhet, anser han. Staten ska visa att det är en god samhällsgärning att sköta barn. Det är inte ”bättre” att förvärvsarbeta jämfört med att sköta sina barn. Barnen är ju Finlands framtid, och därför är det viktigt att de får en god start i livet!

– Det är viktigt att beslutsfattarna fortsätter värna om Finland som ett officiellt tvåspråkigt land, där invånarna kan få god samhällelig service även på svenska.

Finland måste också bedriva en politik som är tillräckligt motiverande för folk att komma ut i arbetslivet. Fördelen med att jobba jämfört med att vara arbetslös måste vara så pass ekonomiskt kännbar att det upplevs motiverande och sporrande att arbeta. Såväl samhället i stort som den enskilda individen mår bäst av att så många som möjligt är i arbetslivet och har en meningsfull uppgift i vardagen, anser Daniel Norrback.




TORSTEN SANDELL,
pastor, samhällsvetare, 63, Helsingfors, förtroendevald i Petrus församling

1 Invandringen

2 Välfärdssamhället

3 Landsbygden och lantbruket

– Det finns duktigt, utbildat och motiverat folk i utlandet som gärna vill komma hit för att jobba. Jag har mött många sådana människor. Vi behöver hitta personer framför allt till vård­sektorn just nu. Gör det möjligt genom övervägda politiska beslut!

Torsten Sandell har nyligen återvänt till Finland efter att ha bott flera år i Turkiet. Välfärden har byggts ut i Finland genom att staten skuldsätter sig i hisnande takt. Med stigande räntor blir det ännu mera som kommande generationer måste betala. Vi borde kunna diskutera vad som är rimligt, anser han.

– Allt flera mänskor flyttar bort från landsbygden och lantbrukare går över till andra yrken. Men alla kan inte bo i städerna och äta importerad mat! Närproducerad, hälsosam inhemsk mat kan stödas med skattestyrning. I tider av krig och kriser är det viktigt att vi i hög grad är självförsörjande.




BENITA LAANTI-HELANDER, pensionär, 79, Mariehamn

1 Skolan

2 Vården

3 Pensionärerna

– Skolan är en ödesfråga som måste få resurser för att struktureras om. Mindre enheter behövs överlag så lärare kan följa hur deras elever utvecklas och vad de behöver genom flera årskurser. Inför pennan igen, liksom tryckt studiematerial. Minska självstudierna via dator. Elever behöver lära sig läsa större tryckta helheter. Det är deras och vår framtid, anser Benita Laanti-Helander som har arbetat som kulturredaktör vid de åländska tidningarna.

Höj snarast sjukvårds- och närvårdares löner så vakanser kan tillsättas, rejält! Låt mindre enheter finnas, tungrodd centralisering är inte alltid modellen, anser hon.

Hon vill se pensionärerna som en resurs i arbetslivet med vettigare pensioner och sänkt skatt. Staten ska också hålla ett öga på att pensionärsboenden typ Folkhälsan inte blir ohemult dyra.

– Gör lärar- och vårdyrkena möjliga och attraktiva igen. Det handlar om värdighet för alla, anser hon.

Sammanställning: Jan-Erik Andelin, KP-redaktionen


Ledare. Då samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen gav beskedet att Ilkka Kanerva måste lämna posten som Finlands utrikesminister var det många som drog en suck av lättnad. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Ari Matikainen.

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00
Rebecka Björk är koordinator för kursen som startade förra veckan i Petrus församling. Mera info på församlingens webbplats.

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28
Karin Erlandsson är tjänstledig från sitt journalistjobb och skriver på följande bok.

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22