Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

KP:s rundfråga: Viktigast i valet är skolan, vården och vad prislappen blir

riksdagsvalet.

Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan.



7.2.2023 kl. 09:56

MAHMOUD AFSHAR, fordonsmekaniker, 44, Vanda


1
Rasismen och diskrimineringen

2 Bensinpriset

3 Fred och mänskliga rättigheter

– Finland behöver tajtare lagar mot diskriminering på grund av ras, språk eller hemland. Det har invandrarmiljön i Finland krävt. Under de senaste åren har här uppstått ett kulturellt mångskiftande samhälle.

Mahmoud Afshar anser att de höga bensinpriserna är illa för det finländska samhället för att transporterna blir dyra.

– Världsfreden är i kris och efter Finlands Nato­beslut är läget instabilt. I världen dominerar diktaturer i den största delen av världen. Den låga respekten för mänskliga rättigheter är oroande.




THOMAS ANTAS, lantbruksföretagare, 54, Lappträsk


1
Statsfinanserna

2 Äganderätten

3 Självförsörjningen

– Vi behöver en debatt i riksdagen om välfärdssamhällets framtid. Hur vill vi ha det, då vi inte längre kan lösa problemen genom ökad skuldsättning? Det omfattar allt från hur välfärdsområdena finansieras till hur hållbart det är att staten betalar våra elräkningar.

Thomas Antas som driver ett jordbruk med långa anor i släkten oroas över att det blir allt vanligare att privat markägande allt mer hotas av lagstiftning, planering och strategier.

– En uppfattning om att man fritt får bestämma över andras egendom.

Inför valet anser han det också vara viktigt att Finland är självförsörjande i allt från energi till hållbart producerade livsmedel.

ANNA HENNING

prorektor vid Soc & kom, samhällsvetare, 48, Borgå, förtroendevald i Domkyrkoförsamlingen


1
Skolan och utbildningen

2 Klimatförändringen

3 Social- och hälsovården´

– Mycket kring skolan och utbildningen är oroande, inte minst rapporter om sämre Pisa-resultat. De som är födda på 1970-talet ser ut att bli högst utbildade. Dagens barn och unga läser och skriver inte.

Klimatförändringen är helt avgörande för alla andra frågor. Jag hoppas alla partier kan samarbeta kring den, anser Anna Henning.

– Det känns som att vi har kört vården och välfärden i botten på ett helt nytt sätt. Vi behöver visa att vi uppskattar dem i vårdbranschen innan de alla slutar eller emigrerar. Det är en viktig del av samhällets grundtrygghet.

MIA ANDERSSÉN-LÖF, stiftsdekan i Borgå stift, 38, Borgå


1
Utbildningen

2 Folkhälsan

3 Finland i världen

– Vårt utbildningssystem gungar nu betänkligt och bör ses över. En god grundutbildning ger redskap att utvecklas, hämta in ny kunskap och tillämpa den i sitt eget liv och i samhället. Påbyggnadsutbildning hjälper oss att rikta våra förmågor och krafter.

Mia Anderssén-Löf är ny dekan och ”utbildningschef” vid domkapitlet i Borgå. Hon hoppas också att riksdagen ska se till att hälsa inte blir något som bara en del av oss har råd med .

Finlands roll i världen ser hon också som viktig när mycket förändras.

– De senaste åren har varit svåra. Diskussionen om våra internationella relationer kräver just nu synskärpa och vakenhet.


SOFIE STARA

ledarskribent vid Österbottens Tidning, 43, Jakobstad

1 Utbildningen

2 Arbetskraften

3 Stärka en hållbar ekonomi

– Skolan ska på alla stadier ge goda förutsättningar för alla barn och unga. Med fungerande gruppstorlekar, lärare som har tid att vara lärare och en stödjande pedagogik som både utbildar och ser varje barn. Som utbildning klämmer jag också in forskning, innovation och utveckling av grön teknologi som främjar Finland, miljön och klimatet.

Det måste bli enklare och härligare för människor att bo i Finland, vare sig de har flyktingstatus och håller på att utbilda sig till den arbetskraft vi desperat behöver eller är högutbildade personer som kommer hit för att studera, forska och arbeta, anser Sofie Stara som i år prisbelönades som journalist.

– Bekämpa fattigdom och ojämlikhet; vi behöver god social- och hälsovård, som förebygger psykisk ohälsa. Det skapar fler sysselsatta och ökad konkurrenskraft. Allt hänger ihop.



IDA-MARIA SOLA, psykolog, 28, Åbo

1 Klimatförändringen

2 Hälso- och sjukvården

3 Skolan och utbildningen

– Bekämpar vi inte aktivt och målmedvetet klimatförändringen, har vi ingen värld kvar att kämpa för i andra saker. Dessutom vet vi att naturens och människans välbefinnande hänger ihop.

Välfärdssamhället står i ett vägskäl. Ska vi alls i framtiden kunna lita på vårt hälso- och sjukvårdssystem? Vi behöver mänskliga arbetsmiljöer, fungerande ledarskap och rätt löner för att människor ska orka och vilja jobba inom vården. Om hälso- och sjukvården inte kan hålla dagens mått, vem tar då hand om oss? Måste vi själva och våra familjer i framtiden ta mer ansvar för oss själva och varann, om vi inte kan lita på systemet? frågar Ida-Maria Sola som arbetar vid ett vårdföretag.

– Skola och utbildning behöver mer resurser. Resultaten har sjunkit och allt fler lärare är trötta och uppgivna inför sin enorma och svåra arbetsbörda. Vi måste också definiera vad skolan kan ta ansvar för. Skolan kan inte göra allt.




DANIEL NORRBACK

kyrkoherde i Kristinestads svenska församling, 38

1 Barnfamiljerna

2 Tvåspråkigheten

3 Arbetslösheten

– Det är viktigt att staten stöder småbarnsfamiljer på olika sätt för att gynna en hög nativitet och folks motivation att skaffa barn. Hemvårdsstödet är viktigt eftersom småbarn mår bäst av att få vara så mycket som möjligt i hemmet och i en trygg miljö. Gällande föräldrapenningen/ledigheten så ska staten inte agera förmyndare åt vuxna människor och bestämma hur familjerna ska fördela föräldraledigheten mellan mamman och pappan. Låt varje familj själv bestämma hur man fördelar den, anser Daniel Norrback som är kyrkoherde i Kristinestad.

Det är sann jämlikhet, anser han. Staten ska visa att det är en god samhällsgärning att sköta barn. Det är inte ”bättre” att förvärvsarbeta jämfört med att sköta sina barn. Barnen är ju Finlands framtid, och därför är det viktigt att de får en god start i livet!

– Det är viktigt att beslutsfattarna fortsätter värna om Finland som ett officiellt tvåspråkigt land, där invånarna kan få god samhällelig service även på svenska.

Finland måste också bedriva en politik som är tillräckligt motiverande för folk att komma ut i arbetslivet. Fördelen med att jobba jämfört med att vara arbetslös måste vara så pass ekonomiskt kännbar att det upplevs motiverande och sporrande att arbeta. Såväl samhället i stort som den enskilda individen mår bäst av att så många som möjligt är i arbetslivet och har en meningsfull uppgift i vardagen, anser Daniel Norrback.




TORSTEN SANDELL,
pastor, samhällsvetare, 63, Helsingfors, förtroendevald i Petrus församling

1 Invandringen

2 Välfärdssamhället

3 Landsbygden och lantbruket

– Det finns duktigt, utbildat och motiverat folk i utlandet som gärna vill komma hit för att jobba. Jag har mött många sådana människor. Vi behöver hitta personer framför allt till vård­sektorn just nu. Gör det möjligt genom övervägda politiska beslut!

Torsten Sandell har nyligen återvänt till Finland efter att ha bott flera år i Turkiet. Välfärden har byggts ut i Finland genom att staten skuldsätter sig i hisnande takt. Med stigande räntor blir det ännu mera som kommande generationer måste betala. Vi borde kunna diskutera vad som är rimligt, anser han.

– Allt flera mänskor flyttar bort från landsbygden och lantbrukare går över till andra yrken. Men alla kan inte bo i städerna och äta importerad mat! Närproducerad, hälsosam inhemsk mat kan stödas med skattestyrning. I tider av krig och kriser är det viktigt att vi i hög grad är självförsörjande.




BENITA LAANTI-HELANDER, pensionär, 79, Mariehamn

1 Skolan

2 Vården

3 Pensionärerna

– Skolan är en ödesfråga som måste få resurser för att struktureras om. Mindre enheter behövs överlag så lärare kan följa hur deras elever utvecklas och vad de behöver genom flera årskurser. Inför pennan igen, liksom tryckt studiematerial. Minska självstudierna via dator. Elever behöver lära sig läsa större tryckta helheter. Det är deras och vår framtid, anser Benita Laanti-Helander som har arbetat som kulturredaktör vid de åländska tidningarna.

Höj snarast sjukvårds- och närvårdares löner så vakanser kan tillsättas, rejält! Låt mindre enheter finnas, tungrodd centralisering är inte alltid modellen, anser hon.

Hon vill se pensionärerna som en resurs i arbetslivet med vettigare pensioner och sänkt skatt. Staten ska också hålla ett öga på att pensionärsboenden typ Folkhälsan inte blir ohemult dyra.

– Gör lärar- och vårdyrkena möjliga och attraktiva igen. Det handlar om värdighet för alla, anser hon.

Sammanställning: Jan-Erik Andelin, KP-redaktionen


Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00
Flykten till Egypten (Gerard David)

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00
Korsfästelsen (Peter Paul Rubens)

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00
Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00
Jesus inför Pilatus (Derick Baegert)

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21
Sara George är glad att den fria bönen gjort deltagarna mindre rädda att uttrycka sig inför varandra.

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37
Mari Puska ser fram emot helgens kyrkodagar i Mariehamn. – Jag tror att behovet av det här är stort.

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45
Vi behöver stå ut med paradoxer i livet, säger Katarina Gäddnäs.

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57