Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

KP:s rundfråga: Viktigast i valet är skolan, vården och vad prislappen blir

riksdagsvalet.

Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan.



7.2.2023 kl. 09:56

MAHMOUD AFSHAR, fordonsmekaniker, 44, Vanda


1
Rasismen och diskrimineringen

2 Bensinpriset

3 Fred och mänskliga rättigheter

– Finland behöver tajtare lagar mot diskriminering på grund av ras, språk eller hemland. Det har invandrarmiljön i Finland krävt. Under de senaste åren har här uppstått ett kulturellt mångskiftande samhälle.

Mahmoud Afshar anser att de höga bensinpriserna är illa för det finländska samhället för att transporterna blir dyra.

– Världsfreden är i kris och efter Finlands Nato­beslut är läget instabilt. I världen dominerar diktaturer i den största delen av världen. Den låga respekten för mänskliga rättigheter är oroande.




THOMAS ANTAS, lantbruksföretagare, 54, Lappträsk


1
Statsfinanserna

2 Äganderätten

3 Självförsörjningen

– Vi behöver en debatt i riksdagen om välfärdssamhällets framtid. Hur vill vi ha det, då vi inte längre kan lösa problemen genom ökad skuldsättning? Det omfattar allt från hur välfärdsområdena finansieras till hur hållbart det är att staten betalar våra elräkningar.

Thomas Antas som driver ett jordbruk med långa anor i släkten oroas över att det blir allt vanligare att privat markägande allt mer hotas av lagstiftning, planering och strategier.

– En uppfattning om att man fritt får bestämma över andras egendom.

Inför valet anser han det också vara viktigt att Finland är självförsörjande i allt från energi till hållbart producerade livsmedel.

ANNA HENNING

prorektor vid Soc & kom, samhällsvetare, 48, Borgå, förtroendevald i Domkyrkoförsamlingen


1
Skolan och utbildningen

2 Klimatförändringen

3 Social- och hälsovården´

– Mycket kring skolan och utbildningen är oroande, inte minst rapporter om sämre Pisa-resultat. De som är födda på 1970-talet ser ut att bli högst utbildade. Dagens barn och unga läser och skriver inte.

Klimatförändringen är helt avgörande för alla andra frågor. Jag hoppas alla partier kan samarbeta kring den, anser Anna Henning.

– Det känns som att vi har kört vården och välfärden i botten på ett helt nytt sätt. Vi behöver visa att vi uppskattar dem i vårdbranschen innan de alla slutar eller emigrerar. Det är en viktig del av samhällets grundtrygghet.

MIA ANDERSSÉN-LÖF, stiftsdekan i Borgå stift, 38, Borgå


1
Utbildningen

2 Folkhälsan

3 Finland i världen

– Vårt utbildningssystem gungar nu betänkligt och bör ses över. En god grundutbildning ger redskap att utvecklas, hämta in ny kunskap och tillämpa den i sitt eget liv och i samhället. Påbyggnadsutbildning hjälper oss att rikta våra förmågor och krafter.

Mia Anderssén-Löf är ny dekan och ”utbildningschef” vid domkapitlet i Borgå. Hon hoppas också att riksdagen ska se till att hälsa inte blir något som bara en del av oss har råd med .

Finlands roll i världen ser hon också som viktig när mycket förändras.

– De senaste åren har varit svåra. Diskussionen om våra internationella relationer kräver just nu synskärpa och vakenhet.


SOFIE STARA

ledarskribent vid Österbottens Tidning, 43, Jakobstad

1 Utbildningen

2 Arbetskraften

3 Stärka en hållbar ekonomi

– Skolan ska på alla stadier ge goda förutsättningar för alla barn och unga. Med fungerande gruppstorlekar, lärare som har tid att vara lärare och en stödjande pedagogik som både utbildar och ser varje barn. Som utbildning klämmer jag också in forskning, innovation och utveckling av grön teknologi som främjar Finland, miljön och klimatet.

Det måste bli enklare och härligare för människor att bo i Finland, vare sig de har flyktingstatus och håller på att utbilda sig till den arbetskraft vi desperat behöver eller är högutbildade personer som kommer hit för att studera, forska och arbeta, anser Sofie Stara som i år prisbelönades som journalist.

– Bekämpa fattigdom och ojämlikhet; vi behöver god social- och hälsovård, som förebygger psykisk ohälsa. Det skapar fler sysselsatta och ökad konkurrenskraft. Allt hänger ihop.



IDA-MARIA SOLA, psykolog, 28, Åbo

1 Klimatförändringen

2 Hälso- och sjukvården

3 Skolan och utbildningen

– Bekämpar vi inte aktivt och målmedvetet klimatförändringen, har vi ingen värld kvar att kämpa för i andra saker. Dessutom vet vi att naturens och människans välbefinnande hänger ihop.

Välfärdssamhället står i ett vägskäl. Ska vi alls i framtiden kunna lita på vårt hälso- och sjukvårdssystem? Vi behöver mänskliga arbetsmiljöer, fungerande ledarskap och rätt löner för att människor ska orka och vilja jobba inom vården. Om hälso- och sjukvården inte kan hålla dagens mått, vem tar då hand om oss? Måste vi själva och våra familjer i framtiden ta mer ansvar för oss själva och varann, om vi inte kan lita på systemet? frågar Ida-Maria Sola som arbetar vid ett vårdföretag.

– Skola och utbildning behöver mer resurser. Resultaten har sjunkit och allt fler lärare är trötta och uppgivna inför sin enorma och svåra arbetsbörda. Vi måste också definiera vad skolan kan ta ansvar för. Skolan kan inte göra allt.




DANIEL NORRBACK

kyrkoherde i Kristinestads svenska församling, 38

1 Barnfamiljerna

2 Tvåspråkigheten

3 Arbetslösheten

– Det är viktigt att staten stöder småbarnsfamiljer på olika sätt för att gynna en hög nativitet och folks motivation att skaffa barn. Hemvårdsstödet är viktigt eftersom småbarn mår bäst av att få vara så mycket som möjligt i hemmet och i en trygg miljö. Gällande föräldrapenningen/ledigheten så ska staten inte agera förmyndare åt vuxna människor och bestämma hur familjerna ska fördela föräldraledigheten mellan mamman och pappan. Låt varje familj själv bestämma hur man fördelar den, anser Daniel Norrback som är kyrkoherde i Kristinestad.

Det är sann jämlikhet, anser han. Staten ska visa att det är en god samhällsgärning att sköta barn. Det är inte ”bättre” att förvärvsarbeta jämfört med att sköta sina barn. Barnen är ju Finlands framtid, och därför är det viktigt att de får en god start i livet!

– Det är viktigt att beslutsfattarna fortsätter värna om Finland som ett officiellt tvåspråkigt land, där invånarna kan få god samhällelig service även på svenska.

Finland måste också bedriva en politik som är tillräckligt motiverande för folk att komma ut i arbetslivet. Fördelen med att jobba jämfört med att vara arbetslös måste vara så pass ekonomiskt kännbar att det upplevs motiverande och sporrande att arbeta. Såväl samhället i stort som den enskilda individen mår bäst av att så många som möjligt är i arbetslivet och har en meningsfull uppgift i vardagen, anser Daniel Norrback.




TORSTEN SANDELL,
pastor, samhällsvetare, 63, Helsingfors, förtroendevald i Petrus församling

1 Invandringen

2 Välfärdssamhället

3 Landsbygden och lantbruket

– Det finns duktigt, utbildat och motiverat folk i utlandet som gärna vill komma hit för att jobba. Jag har mött många sådana människor. Vi behöver hitta personer framför allt till vård­sektorn just nu. Gör det möjligt genom övervägda politiska beslut!

Torsten Sandell har nyligen återvänt till Finland efter att ha bott flera år i Turkiet. Välfärden har byggts ut i Finland genom att staten skuldsätter sig i hisnande takt. Med stigande räntor blir det ännu mera som kommande generationer måste betala. Vi borde kunna diskutera vad som är rimligt, anser han.

– Allt flera mänskor flyttar bort från landsbygden och lantbrukare går över till andra yrken. Men alla kan inte bo i städerna och äta importerad mat! Närproducerad, hälsosam inhemsk mat kan stödas med skattestyrning. I tider av krig och kriser är det viktigt att vi i hög grad är självförsörjande.




BENITA LAANTI-HELANDER, pensionär, 79, Mariehamn

1 Skolan

2 Vården

3 Pensionärerna

– Skolan är en ödesfråga som måste få resurser för att struktureras om. Mindre enheter behövs överlag så lärare kan följa hur deras elever utvecklas och vad de behöver genom flera årskurser. Inför pennan igen, liksom tryckt studiematerial. Minska självstudierna via dator. Elever behöver lära sig läsa större tryckta helheter. Det är deras och vår framtid, anser Benita Laanti-Helander som har arbetat som kulturredaktör vid de åländska tidningarna.

Höj snarast sjukvårds- och närvårdares löner så vakanser kan tillsättas, rejält! Låt mindre enheter finnas, tungrodd centralisering är inte alltid modellen, anser hon.

Hon vill se pensionärerna som en resurs i arbetslivet med vettigare pensioner och sänkt skatt. Staten ska också hålla ett öga på att pensionärsboenden typ Folkhälsan inte blir ohemult dyra.

– Gör lärar- och vårdyrkena möjliga och attraktiva igen. Det handlar om värdighet för alla, anser hon.

Sammanställning: Jan-Erik Andelin, KP-redaktionen


givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30
Johan Candelin ställs inför ett nytt åtal.

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10