Farmor hade rätt – det är aldrig så bråttom att vi måste springa

KOLUM.

”Det är aldrig så bråttom att man måste springa”, lär min farmor ha sagt till min mamma när hon som 20-åring flyttade in i huset efter att hon gifte sig med pappa. Då var farmor sjuk och låg i sängen, men hörde hur mamma kom springande upp till huset.

7.2.2023 kl. 07:00

Pappa påminner om sin mor, men jag har inte ärvt den livsinsikten trots att jag i övrigt på många sätt påminner om honom. På den här punkten är jag mammas dotter och skyndar framåt i livet, på många olika plan.

Bodil Jönsson, författaren bakom bland annat Tio tankar om tid, uppger att hon har haft sin farmor som idol. Hennes farmor hade nämligen inte ont om tid. Några generationer senare tillhör både Bodil Jönsson och jag den generation som konstant uppger sig ha ont om tid – ont om det enda en människa egentligen har.

De facto så har vi i snitt kring 30 000 dagar till vårt förfogande. Och ändå säger vi oss ha ont om tid. Jag har förbrukat kring 18 000 dagar av kvoten. Det är över hälften av den tid jag har till mitt förfogande, om allt går väl. Den tanken kan ibland skrämma mig. Jag känner att tiden rusar i väg utan att jag själv riktigt hinner med. Vad hände med mina 18 000 dagar förutom att jag hela tiden fick mer och mer bråttom?

Jag minns en diskussion i ett gymnasieklassrum under mina år som lärare. Vi diskuterade världsnyheter som satt spår hos oss och jag nämnde Estoniakatastrofen.

”Minns ni den?”, frågade jag.

”Nä, inte i detalj. Vi föddes det året”, sa killen längst bak lite torrt.

Det var som en kalldusch för mig. I min egen värld skedde den igår. Dessutom tyckte jag inte alls det var speciellt länge sedan Olof Palme mördades. Vart försvann dagarna, åren och tiden?

Ett annat tidsperspektiv bjöd min före detta litteraturprofessor på när jag mötte henne under en tillställning på Helsingfors arbis för något år sedan. Samtalet gled in på hur åren och tiden går.

”Åja, en av mina första studenter blev nyligen pensionerad”, sa hon.

Jag nickade stumt. Det var ett hisnande perspektiv.

”Du bär alla åldrar inom dig. Du är fortfarande den där tonårstjejen som du var en gång”, säger min före detta rektor när jag går ut från en träff med tidigare kollegor som firat hennes 80 år.

Jag tänker på träden som samlar sina årsringar innanför barken. Årsringarna syns inte utåt, men de finns där om vi studerar stammen lite närmare. På samma sätt bär jag alla mina åldrar inom mig. Alla mina 18 000 dagar finns inom mig. 12 000 har jag framför mig. De kommer en i taget, varken snabbare eller långsammare, oberoende av hur bråttom jag själv har.

Farmor hade rätt. Det är aldrig så bråttom att vi måste springa. Varför skynda när tid är det enda vi egentligen med säkerhet har?

Pamela Granskog är undervisningsråd och försöker lära sig att tiden går, den springer inte.


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00