Farmor hade rätt – det är aldrig så bråttom att vi måste springa

KOLUM.

”Det är aldrig så bråttom att man måste springa”, lär min farmor ha sagt till min mamma när hon som 20-åring flyttade in i huset efter att hon gifte sig med pappa. Då var farmor sjuk och låg i sängen, men hörde hur mamma kom springande upp till huset.

7.2.2023 kl. 07:00

Pappa påminner om sin mor, men jag har inte ärvt den livsinsikten trots att jag i övrigt på många sätt påminner om honom. På den här punkten är jag mammas dotter och skyndar framåt i livet, på många olika plan.

Bodil Jönsson, författaren bakom bland annat Tio tankar om tid, uppger att hon har haft sin farmor som idol. Hennes farmor hade nämligen inte ont om tid. Några generationer senare tillhör både Bodil Jönsson och jag den generation som konstant uppger sig ha ont om tid – ont om det enda en människa egentligen har.

De facto så har vi i snitt kring 30 000 dagar till vårt förfogande. Och ändå säger vi oss ha ont om tid. Jag har förbrukat kring 18 000 dagar av kvoten. Det är över hälften av den tid jag har till mitt förfogande, om allt går väl. Den tanken kan ibland skrämma mig. Jag känner att tiden rusar i väg utan att jag själv riktigt hinner med. Vad hände med mina 18 000 dagar förutom att jag hela tiden fick mer och mer bråttom?

Jag minns en diskussion i ett gymnasieklassrum under mina år som lärare. Vi diskuterade världsnyheter som satt spår hos oss och jag nämnde Estoniakatastrofen.

”Minns ni den?”, frågade jag.

”Nä, inte i detalj. Vi föddes det året”, sa killen längst bak lite torrt.

Det var som en kalldusch för mig. I min egen värld skedde den igår. Dessutom tyckte jag inte alls det var speciellt länge sedan Olof Palme mördades. Vart försvann dagarna, åren och tiden?

Ett annat tidsperspektiv bjöd min före detta litteraturprofessor på när jag mötte henne under en tillställning på Helsingfors arbis för något år sedan. Samtalet gled in på hur åren och tiden går.

”Åja, en av mina första studenter blev nyligen pensionerad”, sa hon.

Jag nickade stumt. Det var ett hisnande perspektiv.

”Du bär alla åldrar inom dig. Du är fortfarande den där tonårstjejen som du var en gång”, säger min före detta rektor när jag går ut från en träff med tidigare kollegor som firat hennes 80 år.

Jag tänker på träden som samlar sina årsringar innanför barken. Årsringarna syns inte utåt, men de finns där om vi studerar stammen lite närmare. På samma sätt bär jag alla mina åldrar inom mig. Alla mina 18 000 dagar finns inom mig. 12 000 har jag framför mig. De kommer en i taget, varken snabbare eller långsammare, oberoende av hur bråttom jag själv har.

Farmor hade rätt. Det är aldrig så bråttom att vi måste springa. Varför skynda när tid är det enda vi egentligen med säkerhet har?

Pamela Granskog är undervisningsråd och försöker lära sig att tiden går, den springer inte.


Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38