Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA
Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

Nya mötesplatser i Malax

malax.

Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken.

26.1.2023 kl. 15:36

När kriget i Ukraina bröt våren 2022 ut anlände det ganska snabbt ukrainare till Malax. Många av flyktingarna hade en anknytning till orten genom att de säsongsjobbat här tidigare eller hade släktingar här.

– När de första kom hade säsongsjobben inte börjat ännu och vi ville erbjuda någon meningsfylld sysselsättning under tiden, berättar Sofia Lillgäls, som är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Torsdagsträffar kör igång

Vad kunde man då bjuda de nyanlända på? Röda Korset, Folkhälsan, församlingen, Malax IF och andra föreningar bildade raskt ett nätverk tillsammans med kommunens representanter för att fundera på olika möjligheter.

– Allt kom så snabbt på, men vi tänkte att vi åtminstone kunde ordna en mötesplats åt dem och också en möjlighet för ortsborna att delta.

På våren startade träffarna i församlingens ungdomsgård Socken. De ordnades en gång i veckan och gav deltagarna möjlighet att sitta ner och prata kring en kaffekopp. Under hösten har projektet utvecklats vidare och fyllts på med olika program.

– Vi tänkte att det är lättare att göra något tillsammans än att bara träffas runt kaffekoppen, säger Sofia Lillgäls.

En tanke var också att de nyanlända skulle få bekanta sig med olika platser i kommunen och vad man kan göra där. Program ordnades därför på olika ställen.

– Vi har bland annat varit på svampplockning och lärt dem vilka svampar man kan äta. Så har vi haft motionsträffar utomhus, ibland barnanpassat med olika lekar.

Också handarbete och konstinspirerade träffar har hittat sin plats i programmet. Folkhälsan och kommunens fritidsavdelning har stått för motionsträffarna medan Malakta konstverkstad och Malax Mittemellan Marthaförening har haft hand om den skapande verksamheten.

– I december stod församlingen värd för att ordna en julandakt. En ukrainsk kvinna läste julevangeliet på ukrainska, och man sjöng julsånger på både ukrainska och svenska.

Transport ordnades för att också de som bor i Petalax och Norra Pörtom skulle kunna delta.

– Fjolåret kulminerade i att vi ordnade en nyårsfest tillsammans den 28 december. Cirka 50–60 personer deltog, majoriteten ukrainare. Det var jätteroligt att se att det som började med den där kaffekoppen i april-maj nu har lett vidare till att vi fått med hela gänget som vill komma ut och träffas!

Nätverket lever vidare

Till en början sköttes allt med så låg budget som möjligt. Sofia Lillgäls är därför extra glad över att Svenska Kulturfonden nu beviljat ett bidrag för integration på svenska under 2023.

– Med hjälp av det här bidraget har vi möjlighet till en bredare verksamhet. Tanken är att projektet också ska inkludera andra nyinflyttade. Till största delen har vi fokuserat på ukrainare, men vi vill ju integrera alla, både arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Under året har några aktörer hoppat av – i stället har nya kommit till.

– Nätverket lever och man får vara med och göra den insats man har möjlighet till, säger Sofia Lillgäls.

Sofia Lillgäls är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Vilka insikter har du själv fått genom projektet?

–Överlag har det varit fint att se att Malaxborna har ställt upp väldigt mycket. De frågade genast: Vad behöver de? Behövs det hjälp med att köra någonting? Engagemanget har varit stort, konstaterar Sofia Lillgäls.

Torsdagsträffarna har varit jättegivande, säger hon.

– De lär sig av oss och vi lär oss av dem. Det är kulturer som möts. De som har kommit som flyktingar nu under kriget är ju i en väldigt utsatt position. Med hjälp av det här nätverket har vi kunnat ta hand om dem på bästa sätt: att de kan känna sig välkomna beror på hela samhällets insats.

PIAN WISTBACKA


Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35