Astrid Nurmivaara klädd 
i Helsingedräkten, på Kårböle 
ungdomsförenings 120-årsfest 9.10.2021.
Astrid Nurmivaara klädd i Helsingedräkten, på Kårböle ungdomsförenings 120-årsfest 9.10.2021.

Att arbeta med hjärta och händer

vanda.

Astrid Nurmivaara har varit aktiv inom politik och föreningsliv, och jobbat med allt från äldreomsorg till hantverk. De många erfarenheterna har gett henne en viktig insikt.

25.1.2023 kl. 16:33

Astrid Nurmivaara har alltid ömmat för både människors välmående och för att bevara vår historia. Det har lett henne till vitt skilda branscher och intressen. Hon är sjukskötare till utbildningen och jobbade i kring tio år som diakonissa i Vanda svenska församling.

– Det var en spännande och intressant tid. Det är ett värdefullt arbete.

I arbetet som diakonissa såg hon hur svårt det var för äldre att få service på svenska i Vanda. Det gjorde att hon än mer aktivt engagerade sig politiskt, blev invald i stadsfullmäktige och jobbade hårt för ett svenskt serviceboende.

– Så fick vi Folkhälsanhuset till Vanda. Jag var med och lade första byggstenen, och äldreboendet har varit mitt skötebarn.

Senare förde yrkeslivet henne till äldreomsorgen och hon jobbade som föreståndare på ett äldreboende i Eira, och fortsatte sitt politiska engagemang samtidigt.

– Jag hade dessutom fyra barn och ett stort hus. Så här efteråt har jag funderat hur det riktigt gick ihop. Har månne mina barn fått lida för sin mammas iver? Det är sådant man funderar på ibland.

Hon är också föreningsaktiv i Vandas krigsveteraner och Kårböle ungdomsförening. Hon går en kurs i möbelrestaurering och håller själv kurser i fönsterrenovering.

Vad driver dig till detta aktiva engagemang?

– Det har jag undrat också! Man måste ju vara lite knäpp, säger hon och skrattar.

– Jag var enda barndet och har kanske haft enda barnets roll: ingen har hejdat mig.

Efter många år i omsorgsbetonade yrken sadlade hon om och utbildade sig i fönsterrenovering i Billnäs.

– Att jobba med vård och omsorg är jätteberikande, men man ser inte resultatet på samma sätt som när man restaurerar fönster. Jag tror att människan mår bra av att också få jobba med sina händer och se resultat.

Föreningsliv i med- och motvind

Astrid Nurmivaara fick vara med om att blåsa liv i Kårböle ungdomsförening, efter en törnrosasömn på 40 år.

– Vi höll på att bli utkastade ur föreningsregistret, så vi ordnade ett möte där tjugo personer deltog.

Sedan dess har de åstadkommit både utställningar, en historik och en återupptagen vänortsrelation med rikssvenska Kårböle, en by med under hundra invånare.

– Vi fick reda på att Kårböle år 1949 haft besök av kyrkoherde Ejnar Brundin från rikssvenska Kårböle som ligger i Sveriges mitt. Det räckte 73 år, men i augusti i somras gjorde en liten grupp härifrån ett återbesök. Det var jätteroligt! Kanske det kan bli mer utbyte mellan våra församlingar i framtiden.

Många föreningar kämpar för att få med fler engagerade, konstaterar hon. Hon sitter som ordförande i föreningen Vanda krigsveteraner. I dagens läge finns bara en veteran och ett tiotal krigsänkor kvar i föreningen.

– Jag sörjer personligen att man inte under den tid som veteraner fanns engagerade unga. Nu känns det som att vi har en vägg emot. Hur ska vi gå till väga när vi inte längre har en generation som kan berätta hur det var i kriget? Hur ska vi engagera unga och hur ska vi föra vidare budskapet om vad veteraner gjort för vår självständighet? Kriget i Ukraina påvisar att vi varit utsatta för liknande, som Stalin trodde skulle vara avklarat på två veckor.

Föreningen övergår eventuellt till att bli en traditionsförening.

– Och då måste vi fundera på vilka traditioner som ska föras vidare.

Vilken viktig insikt har alla dina erfarenheter gett dig?

– Att människolivet har så många dimensioner, och att vi borde försöka förstå människor, inte döma dem. Människor utvecklas till vad de blir och det har sin förklaring, oberoende av om det gäller utsatta personer i Vanda eller välbärgade åldringar i Eira. Det här att vara människa är så världsomspännande! Det har varit en gåva för mig att förstå det. Det är jag tacksam för.



Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42