Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

Sixten Korkman: Ekonomerna etiskt på djupa vatten – och behöver någonting att tro på

ekonomi.

Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han.

25.1.2023 kl. 19:00

Sixten Korkman, 74, växte upp i Dragnäsbäck i 1950-talets Vasa. Hans mamma dog när han var sex år gammal, men pappan fortsatte resa runt i landet som marknadsföringschef inom lantbruket. Tre pojkar lämnades ensamma hemma. Sixtens fyra år äldre bror fick vara kock.

– Det var torftigt, det var fattigt, och vi fick klara oss själva. När min far gifte om sig när jag var i tio–tolvårsåldern blev det bättre.

I läroverket i Vasa skriver Sixten Korkman sin studentuppsats om Harry Martinsons Nässlorna blomma (1935); en till stora delar självbio­grafisk berättelse om en pojke som går från förlust till förlust i det dåtida Fattigsverige.

– Har man läst Nässlorna blomma förlorar man aldrig sin kanske naiva tro på att samhället har skyldigheter mot sina medborgare, framför allt barn. Den boken påverkade mina värderingar på ett grundläggande sätt, säger han.

Sixten Korkman blev nationalekonom och till sist profilerad som en av näringslivets tänkare och ideologer. Men han har sitt hjärta till vänster, säger han. Och verkar lätt förvånad över att någon kan ha trott någonting annat.

Cappuccino på kaféet i Akademens bokhandel i Helsingfors. Sixten Korkman har sagt till servitrisen att det inte spelar någon roll vilken mjölk skummet är gjort av.

– Man har försökt påverka mig, stalinisterna med sin ideologiska återvändsgränd och marknadsfundamentalisterna med sina utopier. Allt har jag konfronterats med. Men vad gäller mina värderingar eller mina politiska åsikter står jag väldigt nära där jag stod som tonåring.

"Jag var själsligt robust redan då."

Impuls av dumma utskrivningar

I Vasa tog någon Sixten Korkman till en söndagsskola när han var barn; han minns inte var och när. Glansbilderna med änglar och lamm gillade han, tills hans kompis sade att det var sådant som bara flickor sysslade med. En präst i söndagsskolan talade om helvetets fasor, men det bekom inte unga Sixten.

– Jag var själsligt robust redan då, säger han.

Sixten Korkman lämnade kyrkan när han var ung, men gick in tillbaka för omkring 15 år sedan.

Sixten Korkman tror inte, men gick in
i kyrkan – för att gå mot strömmen.

– Jag gjorde det av sympati för sådana som (ärke­biskoparna) John Vikström och Kari Mäkinen som jag tyckte pläderade för värderingar jag delar. Det var en impuls. Det var en tid då tusentals människor skrev ut sig ur kyrkan, av olika stupida anledningar. Så jag tänkte att jag skulle vara med och stödja i stället,säger han.

Fast han funderar om det på sikt är lite oärligt. Han är ju trots allt ateist utan personlig gudstro, säger han.

– Jag vet inte vad kyrkan tycker om medlemmar som inte är troende. Det rimligaste är kanske att jag en dag skriver ut mig igen.

Ekonomer på djupt vatten

Sixten Korkman är som ekonom det oaktat på jakt efter någonting orubbligt att tro på. Hans nyaste bok Talous ja humanismi (Otava, 2022) spanar efter värderingar, en ”sekulär religion” som skulle få vara hans stenfot.

– Jag säger ibland att ekonomer är ett slags prästerskap i vår tid. Du ska liksom vara ödmjuk och acceptera deras stränga instruktioner. Det är ett moraliserande, och vi ekonomer måste
fundera mer på etiska frågeställningar, på rätt och fel. Och bli lite mer medvetna om att vi är på djupt vatten.

Det marknadsekonomiska systemet i västvärlden är det riktiga, anser Sixten Korkman. Det är kärnan i det credo, den religions­­­l­ösa trosbekännelse, hans bok mynnar ut i.

"Kapitalismen är välsignelsebringande. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet. Men sedan behövs politik som balanserar."

Det förnuftiga är att tro på vetenskap, liberal demokrati, på marknadsekonomi och på att människans problem är globala, skriver han.

– Jag är inte motståndare till kapitalismen. Den är välsignelsebringande på många, många sätt. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet.

Men sedan behövs politik som balanserar. Som beskattar bort ojämlikhet och instabilitet och tar sig an det som marknadsekonomin inte kan bära ansvar för. Som till exempel miljö- och klimatpolitik. Okej med marknadsekonomin som dräng, men som herre ett otyg, säger han.

– Men den finansiella sektorn är livsfarlig. Den har vuxit sig stor och instabil. Det är demoraliserande att gång på gång gå in med statliga pengar för att rädda stora banker, som strävar efter att göra sina ägare ännu rikare. Och samtidigt ge samhället problem. Men samtidigt behöver vi ju ett finansiellt system.

”Inte så hastigt” med Jesus

I sin bok refererar Sixten Korkman ofta till Jesus som radikal förkunnare och kristendomen får ett övervägande positivt omdöme. Men är Jesus främst en inspiration för den köpande och säljande människan på marknaden, eller en av dessa motkrafter?

– Nu ska vi inte blanda in Jesus alldeles hastigt, säger Sixten Korkman.

Han anser att Jesus redan förkunnade universella mänskliga rättigheter, men att kyrkan senare också gjorde sin tolkning av antikens and­ra traditioner i frågan.

Men sedan har Luthers uttolkning gjort oss alla en tjänst när han konstaterade att man tjänar Gud bättre genom att jobba flitigt i den uppgift vi har i samhället än att sitta i ett kloster. Medan Calvin gick lite långt och var brutal och cynisk, säger han.

Kändis på gatan

Sixten Korkman är en kändis i gatubilden. När han kränger på sig jackan i bokhandelns kafé, kommer en ung man fram till honom och undrar om han någonsin kommer att få pension. Lite som den rika ynglingen och Jesus.

Korkman föreläser kort och lugnande att det förmodligen kommer att gå bra, men att det lönar sig att systematiskt bygga upp någon liten säkerhet vid sidan om.

SIXTEN KORKMAN

  • Aktuell med boken Talous ja humanismi (Ekonomi och humanism, Otava 2022).
  • Född i Vasa 1948, uppvuxen i Dragnäsbäck och Vikinga.
  • Nationalekonom efter studier vid Helsingfors universitet och i Stockholm. Bred erfarenhet från Finlands Bank, OECD, EU och näringslivets organisationer Eva och Etla. Senast arbetslivsprofessor vid Aaltouniversitetet.
  • Kristen tradition: Har i vuxen ålder återinträtt i evangelisk-lutherska kyrkan för dess betydelse i samhället, men betraktar sig som ateist.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43