Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

Sixten Korkman: Ekonomerna etiskt på djupa vatten – och behöver någonting att tro på

ekonomi.

Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han.

25.1.2023 kl. 19:00

Sixten Korkman, 74, växte upp i Dragnäsbäck i 1950-talets Vasa. Hans mamma dog när han var sex år gammal, men pappan fortsatte resa runt i landet som marknadsföringschef inom lantbruket. Tre pojkar lämnades ensamma hemma. Sixtens fyra år äldre bror fick vara kock.

– Det var torftigt, det var fattigt, och vi fick klara oss själva. När min far gifte om sig när jag var i tio–tolvårsåldern blev det bättre.

I läroverket i Vasa skriver Sixten Korkman sin studentuppsats om Harry Martinsons Nässlorna blomma (1935); en till stora delar självbio­grafisk berättelse om en pojke som går från förlust till förlust i det dåtida Fattigsverige.

– Har man läst Nässlorna blomma förlorar man aldrig sin kanske naiva tro på att samhället har skyldigheter mot sina medborgare, framför allt barn. Den boken påverkade mina värderingar på ett grundläggande sätt, säger han.

Sixten Korkman blev nationalekonom och till sist profilerad som en av näringslivets tänkare och ideologer. Men han har sitt hjärta till vänster, säger han. Och verkar lätt förvånad över att någon kan ha trott någonting annat.

Cappuccino på kaféet i Akademens bokhandel i Helsingfors. Sixten Korkman har sagt till servitrisen att det inte spelar någon roll vilken mjölk skummet är gjort av.

– Man har försökt påverka mig, stalinisterna med sin ideologiska återvändsgränd och marknadsfundamentalisterna med sina utopier. Allt har jag konfronterats med. Men vad gäller mina värderingar eller mina politiska åsikter står jag väldigt nära där jag stod som tonåring.

"Jag var själsligt robust redan då."

Impuls av dumma utskrivningar

I Vasa tog någon Sixten Korkman till en söndagsskola när han var barn; han minns inte var och när. Glansbilderna med änglar och lamm gillade han, tills hans kompis sade att det var sådant som bara flickor sysslade med. En präst i söndagsskolan talade om helvetets fasor, men det bekom inte unga Sixten.

– Jag var själsligt robust redan då, säger han.

Sixten Korkman lämnade kyrkan när han var ung, men gick in tillbaka för omkring 15 år sedan.

Sixten Korkman tror inte, men gick in
i kyrkan – för att gå mot strömmen.

– Jag gjorde det av sympati för sådana som (ärke­biskoparna) John Vikström och Kari Mäkinen som jag tyckte pläderade för värderingar jag delar. Det var en impuls. Det var en tid då tusentals människor skrev ut sig ur kyrkan, av olika stupida anledningar. Så jag tänkte att jag skulle vara med och stödja i stället,säger han.

Fast han funderar om det på sikt är lite oärligt. Han är ju trots allt ateist utan personlig gudstro, säger han.

– Jag vet inte vad kyrkan tycker om medlemmar som inte är troende. Det rimligaste är kanske att jag en dag skriver ut mig igen.

Ekonomer på djupt vatten

Sixten Korkman är som ekonom det oaktat på jakt efter någonting orubbligt att tro på. Hans nyaste bok Talous ja humanismi (Otava, 2022) spanar efter värderingar, en ”sekulär religion” som skulle få vara hans stenfot.

– Jag säger ibland att ekonomer är ett slags prästerskap i vår tid. Du ska liksom vara ödmjuk och acceptera deras stränga instruktioner. Det är ett moraliserande, och vi ekonomer måste
fundera mer på etiska frågeställningar, på rätt och fel. Och bli lite mer medvetna om att vi är på djupt vatten.

Det marknadsekonomiska systemet i västvärlden är det riktiga, anser Sixten Korkman. Det är kärnan i det credo, den religions­­­l­ösa trosbekännelse, hans bok mynnar ut i.

"Kapitalismen är välsignelsebringande. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet. Men sedan behövs politik som balanserar."

Det förnuftiga är att tro på vetenskap, liberal demokrati, på marknadsekonomi och på att människans problem är globala, skriver han.

– Jag är inte motståndare till kapitalismen. Den är välsignelsebringande på många, många sätt. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet.

Men sedan behövs politik som balanserar. Som beskattar bort ojämlikhet och instabilitet och tar sig an det som marknadsekonomin inte kan bära ansvar för. Som till exempel miljö- och klimatpolitik. Okej med marknadsekonomin som dräng, men som herre ett otyg, säger han.

– Men den finansiella sektorn är livsfarlig. Den har vuxit sig stor och instabil. Det är demoraliserande att gång på gång gå in med statliga pengar för att rädda stora banker, som strävar efter att göra sina ägare ännu rikare. Och samtidigt ge samhället problem. Men samtidigt behöver vi ju ett finansiellt system.

”Inte så hastigt” med Jesus

I sin bok refererar Sixten Korkman ofta till Jesus som radikal förkunnare och kristendomen får ett övervägande positivt omdöme. Men är Jesus främst en inspiration för den köpande och säljande människan på marknaden, eller en av dessa motkrafter?

– Nu ska vi inte blanda in Jesus alldeles hastigt, säger Sixten Korkman.

Han anser att Jesus redan förkunnade universella mänskliga rättigheter, men att kyrkan senare också gjorde sin tolkning av antikens and­ra traditioner i frågan.

Men sedan har Luthers uttolkning gjort oss alla en tjänst när han konstaterade att man tjänar Gud bättre genom att jobba flitigt i den uppgift vi har i samhället än att sitta i ett kloster. Medan Calvin gick lite långt och var brutal och cynisk, säger han.

Kändis på gatan

Sixten Korkman är en kändis i gatubilden. När han kränger på sig jackan i bokhandelns kafé, kommer en ung man fram till honom och undrar om han någonsin kommer att få pension. Lite som den rika ynglingen och Jesus.

Korkman föreläser kort och lugnande att det förmodligen kommer att gå bra, men att det lönar sig att systematiskt bygga upp någon liten säkerhet vid sidan om.

SIXTEN KORKMAN

  • Aktuell med boken Talous ja humanismi (Ekonomi och humanism, Otava 2022).
  • Född i Vasa 1948, uppvuxen i Dragnäsbäck och Vikinga.
  • Nationalekonom efter studier vid Helsingfors universitet och i Stockholm. Bred erfarenhet från Finlands Bank, OECD, EU och näringslivets organisationer Eva och Etla. Senast arbetslivsprofessor vid Aaltouniversitetet.
  • Kristen tradition: Har i vuxen ålder återinträtt i evangelisk-lutherska kyrkan för dess betydelse i samhället, men betraktar sig som ateist.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Johan Candelin ser hoppfullt på utgången av rättsprocessen.

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00
Åren mellan fyrtio och femtio hade varit hektiska. Camilla Svevar fick sitt tredje barn, hon sadlade om och läste teologi och blev präst, hon insjuknade i bröstcancer och blev frisk. Och som tf kyrkoherde i Replot bröt hon upp från sitt andra äktenskap.

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02
Camilla Sundqvist är nu hel som människa.

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00
Rapparen Dennis Svenfelt siktar på att bli prästvigd i januari. Fingertecknet är en geografisk bestämning för den amerikanska västkusten inom hiphopkulturen.

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25
Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15
Läger i Pieksämäki brukar betyda hundratals människor på ett litet område, därför fattades tidigt beslutet att inte ordna lägret i sommar.

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18
José Salomé Pina är konstnären, men vilken kvinna
porträtterar han?

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39
Fred Wilén är tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36
»Jag avundades deras förmåga att gå in i ett rum och genast känna sig välkomna.«

Sofia Torvalds

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00
– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

Kyrkoherdetjänsten i Pedersöre lockade inga sökande i första rundan.

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11
Just nu jobbar Eva Ahl-Waris
som diakoniarbetare i Sjundeå – här står hon vid Sjundeå kyrka.

Personligt. När Eva Ahl-Waris började studera teologi blev hon så lycklig att det förvånade henne själv. – Bara att få studera hebreiska. – Guds och änglarnas språk! Helt amazing! 9.3.2023 kl. 16:49
Boken "Den som offrar sig" är den första delen i serien ”Brottsplats Österbotten”.

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38
Även om Larmosjön inte är det öppna hav Stig Nykvist är van vid trivs han där ändå.

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

kollekt. Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. 7.3.2023 kl. 18:59