Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

Sixten Korkman: Ekonomerna etiskt på djupa vatten – och behöver någonting att tro på

ekonomi.

Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han.

25.1.2023 kl. 19:00

Sixten Korkman, 74, växte upp i Dragnäsbäck i 1950-talets Vasa. Hans mamma dog när han var sex år gammal, men pappan fortsatte resa runt i landet som marknadsföringschef inom lantbruket. Tre pojkar lämnades ensamma hemma. Sixtens fyra år äldre bror fick vara kock.

– Det var torftigt, det var fattigt, och vi fick klara oss själva. När min far gifte om sig när jag var i tio–tolvårsåldern blev det bättre.

I läroverket i Vasa skriver Sixten Korkman sin studentuppsats om Harry Martinsons Nässlorna blomma (1935); en till stora delar självbio­grafisk berättelse om en pojke som går från förlust till förlust i det dåtida Fattigsverige.

– Har man läst Nässlorna blomma förlorar man aldrig sin kanske naiva tro på att samhället har skyldigheter mot sina medborgare, framför allt barn. Den boken påverkade mina värderingar på ett grundläggande sätt, säger han.

Sixten Korkman blev nationalekonom och till sist profilerad som en av näringslivets tänkare och ideologer. Men han har sitt hjärta till vänster, säger han. Och verkar lätt förvånad över att någon kan ha trott någonting annat.

Cappuccino på kaféet i Akademens bokhandel i Helsingfors. Sixten Korkman har sagt till servitrisen att det inte spelar någon roll vilken mjölk skummet är gjort av.

– Man har försökt påverka mig, stalinisterna med sin ideologiska återvändsgränd och marknadsfundamentalisterna med sina utopier. Allt har jag konfronterats med. Men vad gäller mina värderingar eller mina politiska åsikter står jag väldigt nära där jag stod som tonåring.

"Jag var själsligt robust redan då."

Impuls av dumma utskrivningar

I Vasa tog någon Sixten Korkman till en söndagsskola när han var barn; han minns inte var och när. Glansbilderna med änglar och lamm gillade han, tills hans kompis sade att det var sådant som bara flickor sysslade med. En präst i söndagsskolan talade om helvetets fasor, men det bekom inte unga Sixten.

– Jag var själsligt robust redan då, säger han.

Sixten Korkman lämnade kyrkan när han var ung, men gick in tillbaka för omkring 15 år sedan.

Sixten Korkman tror inte, men gick in
i kyrkan – för att gå mot strömmen.

– Jag gjorde det av sympati för sådana som (ärke­biskoparna) John Vikström och Kari Mäkinen som jag tyckte pläderade för värderingar jag delar. Det var en impuls. Det var en tid då tusentals människor skrev ut sig ur kyrkan, av olika stupida anledningar. Så jag tänkte att jag skulle vara med och stödja i stället,säger han.

Fast han funderar om det på sikt är lite oärligt. Han är ju trots allt ateist utan personlig gudstro, säger han.

– Jag vet inte vad kyrkan tycker om medlemmar som inte är troende. Det rimligaste är kanske att jag en dag skriver ut mig igen.

Ekonomer på djupt vatten

Sixten Korkman är som ekonom det oaktat på jakt efter någonting orubbligt att tro på. Hans nyaste bok Talous ja humanismi (Otava, 2022) spanar efter värderingar, en ”sekulär religion” som skulle få vara hans stenfot.

– Jag säger ibland att ekonomer är ett slags prästerskap i vår tid. Du ska liksom vara ödmjuk och acceptera deras stränga instruktioner. Det är ett moraliserande, och vi ekonomer måste
fundera mer på etiska frågeställningar, på rätt och fel. Och bli lite mer medvetna om att vi är på djupt vatten.

Det marknadsekonomiska systemet i västvärlden är det riktiga, anser Sixten Korkman. Det är kärnan i det credo, den religions­­­l­ösa trosbekännelse, hans bok mynnar ut i.

"Kapitalismen är välsignelsebringande. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet. Men sedan behövs politik som balanserar."

Det förnuftiga är att tro på vetenskap, liberal demokrati, på marknadsekonomi och på att människans problem är globala, skriver han.

– Jag är inte motståndare till kapitalismen. Den är välsignelsebringande på många, många sätt. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet.

Men sedan behövs politik som balanserar. Som beskattar bort ojämlikhet och instabilitet och tar sig an det som marknadsekonomin inte kan bära ansvar för. Som till exempel miljö- och klimatpolitik. Okej med marknadsekonomin som dräng, men som herre ett otyg, säger han.

– Men den finansiella sektorn är livsfarlig. Den har vuxit sig stor och instabil. Det är demoraliserande att gång på gång gå in med statliga pengar för att rädda stora banker, som strävar efter att göra sina ägare ännu rikare. Och samtidigt ge samhället problem. Men samtidigt behöver vi ju ett finansiellt system.

”Inte så hastigt” med Jesus

I sin bok refererar Sixten Korkman ofta till Jesus som radikal förkunnare och kristendomen får ett övervägande positivt omdöme. Men är Jesus främst en inspiration för den köpande och säljande människan på marknaden, eller en av dessa motkrafter?

– Nu ska vi inte blanda in Jesus alldeles hastigt, säger Sixten Korkman.

Han anser att Jesus redan förkunnade universella mänskliga rättigheter, men att kyrkan senare också gjorde sin tolkning av antikens and­ra traditioner i frågan.

Men sedan har Luthers uttolkning gjort oss alla en tjänst när han konstaterade att man tjänar Gud bättre genom att jobba flitigt i den uppgift vi har i samhället än att sitta i ett kloster. Medan Calvin gick lite långt och var brutal och cynisk, säger han.

Kändis på gatan

Sixten Korkman är en kändis i gatubilden. När han kränger på sig jackan i bokhandelns kafé, kommer en ung man fram till honom och undrar om han någonsin kommer att få pension. Lite som den rika ynglingen och Jesus.

Korkman föreläser kort och lugnande att det förmodligen kommer att gå bra, men att det lönar sig att systematiskt bygga upp någon liten säkerhet vid sidan om.

SIXTEN KORKMAN

  • Aktuell med boken Talous ja humanismi (Ekonomi och humanism, Otava 2022).
  • Född i Vasa 1948, uppvuxen i Dragnäsbäck och Vikinga.
  • Nationalekonom efter studier vid Helsingfors universitet och i Stockholm. Bred erfarenhet från Finlands Bank, OECD, EU och näringslivets organisationer Eva och Etla. Senast arbetslivsprofessor vid Aaltouniversitetet.
  • Kristen tradition: Har i vuxen ålder återinträtt i evangelisk-lutherska kyrkan för dess betydelse i samhället, men betraktar sig som ateist.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39