Syndig – hallå! Varför? Här kommer ABC om syndabekännelsen

OVAN I KYRKAN.

Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så?

26.1.2023 kl. 00:00

Varför ska man bekänna sina synder i gudstjänsten?

Tanken med att bekänna sina synder hör ihop med nattvarden. Det vill säga: man ska kunna delta i nattvardens gemenskap utan en känsla av att ha något otalt och otrevligt i sig. Ni vet: den där sköna känslan när man flippat ut över något idiotiskt, ångrar sig, ber om ursäkt, och får höra att den person man var arg på förlåter en.

Den allmänna syndabekännelsen i gudstjänsten blev vanlig först under medeltiden. Men redan den tidiga kristna kyrkan hade en tanke om att man inte ska gå upp till nattvarden med något oupprett bakom sig. I beslut vid olika kyrkomöten på 300-talet stadgade man till och med vilka synder som gjorde att man måste vara utesluten från nattvarden för vissa tidsperioder. Men vår kyrka idag graderar och listar inte synder.

Kort svar: ingen tvingar dig att bekänna synder, men det rekommenderas.


Är det inte föråldrat och frånstötande? Det lockar ju verkligen ingen till kyrkan om man genast ska få höra talas om sin syndighet.

I en del församlingar förklarar prästen poängen med syndabekännelsen innan den inleds, bara så att de som sitter i kyrkbänken ska förstå vad den handlar om.

Problemet är kanske att ordet ”synd” har fått en så hemsk klang. Man ser genast framför sig den där stränga, vidriga prästen i filmen Fanny och Alexander, någon som vill förödmjuka oskyldiga offer.

Men synd handlar om både stora saker och små: allt det där obestämda som gör att du har lite dåligt samvete. Den där ena människan du vet att du borde ringa för att hon skulle bli så glad. Att du inte orkar säga tre positiva saker i relation till en negativ när du talar med ditt barn, fast du vet att morot är bättre än piska. Att du förlorade tålamodet med den ändlöst irriterande tonåringen. Att du alltid tar så mycket plats i samtal och inte orkar lyssna på andras tråkiga historier. Att du tänker att du ändå är lite bättre än person X för att du exempelvis har pengar/utbildning/intelligens – och förstås för att du tycker att du är en bättre bilförare än de flesta och blir rasande på hur dåligt andra kör när du har bråttom.


Tänk om man inte gjort något syndigt då?

Det skadar ju inte att läsa med ändå, det är alltid skönt att höra att man är förlåten.

Varför har en del präster en lång paus när man får bekänna sin synd tyst för sig själv, medan andra bara ger en tre sekunder?

Kanske för att den biten är svår också för präster. Kanske prästen tänker att de flesta som sitter i bänken tycker det är obekvämt. Eller också tänker kanske prästen att det är en fin och skön stund, där hen själv har mycket att bekänna. Men många föredrar att få lite tid på sig för att gå igenom allt det där man har dåligt samvete över och skulle vilja reda ut.

Är det meningen att man ska känna sig eländig efteråt?

Verkligen inte. Det är meningen att man ska känna sig lättad, glad, förlåten och omfamnad av Guds oändliga kärlek som täcker allt från irriterade tankar till det värsta man kan göra – till exempel att förstöra sin familjs liv med missbruk och våld eller att ta någons liv. Att bli förlåten och älskad oavsett att vi alla gör fel och misstag är något av det finaste kyrkans syndabekännelse har att ge.

Text: Sofia Torvalds


BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21