Syndig – hallå! Varför? Här kommer ABC om syndabekännelsen

OVAN I KYRKAN.

Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så?

26.1.2023 kl. 00:00

Varför ska man bekänna sina synder i gudstjänsten?

Tanken med att bekänna sina synder hör ihop med nattvarden. Det vill säga: man ska kunna delta i nattvardens gemenskap utan en känsla av att ha något otalt och otrevligt i sig. Ni vet: den där sköna känslan när man flippat ut över något idiotiskt, ångrar sig, ber om ursäkt, och får höra att den person man var arg på förlåter en.

Den allmänna syndabekännelsen i gudstjänsten blev vanlig först under medeltiden. Men redan den tidiga kristna kyrkan hade en tanke om att man inte ska gå upp till nattvarden med något oupprett bakom sig. I beslut vid olika kyrkomöten på 300-talet stadgade man till och med vilka synder som gjorde att man måste vara utesluten från nattvarden för vissa tidsperioder. Men vår kyrka idag graderar och listar inte synder.

Kort svar: ingen tvingar dig att bekänna synder, men det rekommenderas.


Är det inte föråldrat och frånstötande? Det lockar ju verkligen ingen till kyrkan om man genast ska få höra talas om sin syndighet.

I en del församlingar förklarar prästen poängen med syndabekännelsen innan den inleds, bara så att de som sitter i kyrkbänken ska förstå vad den handlar om.

Problemet är kanske att ordet ”synd” har fått en så hemsk klang. Man ser genast framför sig den där stränga, vidriga prästen i filmen Fanny och Alexander, någon som vill förödmjuka oskyldiga offer.

Men synd handlar om både stora saker och små: allt det där obestämda som gör att du har lite dåligt samvete. Den där ena människan du vet att du borde ringa för att hon skulle bli så glad. Att du inte orkar säga tre positiva saker i relation till en negativ när du talar med ditt barn, fast du vet att morot är bättre än piska. Att du förlorade tålamodet med den ändlöst irriterande tonåringen. Att du alltid tar så mycket plats i samtal och inte orkar lyssna på andras tråkiga historier. Att du tänker att du ändå är lite bättre än person X för att du exempelvis har pengar/utbildning/intelligens – och förstås för att du tycker att du är en bättre bilförare än de flesta och blir rasande på hur dåligt andra kör när du har bråttom.


Tänk om man inte gjort något syndigt då?

Det skadar ju inte att läsa med ändå, det är alltid skönt att höra att man är förlåten.

Varför har en del präster en lång paus när man får bekänna sin synd tyst för sig själv, medan andra bara ger en tre sekunder?

Kanske för att den biten är svår också för präster. Kanske prästen tänker att de flesta som sitter i bänken tycker det är obekvämt. Eller också tänker kanske prästen att det är en fin och skön stund, där hen själv har mycket att bekänna. Men många föredrar att få lite tid på sig för att gå igenom allt det där man har dåligt samvete över och skulle vilja reda ut.

Är det meningen att man ska känna sig eländig efteråt?

Verkligen inte. Det är meningen att man ska känna sig lättad, glad, förlåten och omfamnad av Guds oändliga kärlek som täcker allt från irriterade tankar till det värsta man kan göra – till exempel att förstöra sin familjs liv med missbruk och våld eller att ta någons liv. Att bli förlåten och älskad oavsett att vi alla gör fel och misstag är något av det finaste kyrkans syndabekännelse har att ge.

Text: Sofia Torvalds


Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29