”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55