Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

Fasta kyrkbänkar ersätts av löstagbara då Nykarleby kyrka renoveras

KYRKRENOVERING.

De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras.

9.1.2023 kl. 12:11

De fasta bänkarna längst fram ersätts av löstagbara bänkar för två personer som kan kopplas ihop, svängas eller helt tas bort enligt behov.

De nya bänkarna, som kommer att se modernare ut men ådras på samma sätt som de gamla, är ännu inte tillverkade. De blir lite bekvämare att sitta på med en femton graders lutning medan de gamla lutar åtta grader.

– Det ska bli spännande att se hur de upplevs i verkligheten och hur församlingen reagerar på dem, säger projektledaren Daniel Wikström.

Han är överraskad över att man får göra så pass stora förändringar i kyrkan.

– Jag trodde aldrig vi skulle få ta bort så många fasta bänkar.

Han är nöjd över samarbetet med museiverket och kyrkostyrelsen under arbetets gång.

– De säger också nej till våra förslag. Och det har gått bra att lösa problemen som uppstått vartefter som när man öppnat upp och det inte ser ut som man förväntat sig. Det handlar mycket om personkemi och att man litar på varandra. När man är transparent är det mycket lättare för dem att godkänna åtgärderna.

Wikström har i enlighet med museiverkets direktiv dokumenterat varje steg av renoveringen.

– Nya åtgärdstillstånd ska följa de normer som gäller idag för utrymningsvägar. Vi måste ha signalbelysning i gångarna som gör att kyrkan kan evakueras i mörker. Museiverket varit måna om att få vara med och välja armaturer så att de smälter in.

Nu har man haft upp hela golvet och byggt upp det i en plan från ett nytt trossbotten. Kyrkan har kopplats till fjärrvärmenätet och man har installerat vattenburen golvvärme. Nu kan man kan ta sig fram i rullstol i hela kyrksalen.

Tomas Hattar lägger nytt golv.

Från vapenhuset kom man förr upp till läktaren genom två trappor på vardera sidan om huvud­ingången. Den ena trappan är nu borta och där bygger man nu ett teknikrum och en inva-WC.

Längst bak i kyrksalen, under orgelläktaren byggs på ena sidan av ingången ett pentrykök och café och på andra sidan ett vilorum.

Prislappen på renoveringen landar på mellan 2,3 och 2,4 miljoner euro.

– I det ingår inga flera överraskningar. De har redan upptäckts.

De arkeologiska undersökningarna blev flera gånger dyrare än budgeterade 15 000 euro. De landade på 45-50 000 euro då arkeologerna fann mera att undersöka än förväntat. Det fanns benrester på över hundra platser under kyrkgolvet.

Wikström var också inkopplad som bollplank i Nedervetil kyrka 2017.

– Skisserna med löstagbara bänkar sågades då direkt av den dåvarande överarkitekten på kyrkostyrelsen. Man hann inte ens göra några ritningar.

I renoveringen ingår inte restaureringen av innertaket. Den kommer att göras i ett senare skede. Prislappen på den beräknas till mellan 700 000 och 800 000 euro. Det arbetet beräknas ta tio månader. Det kan jämföras med målnings– och ställningsentreprenaderna på sammanlagt 134 000 euro för den förestående målningen av innertaket i Nedervetil kyrka. Det enfärgade taket ska inte restaureras utan bara skrapas och målas till skillnad från det utsmyckade taket i Sankta Birgitta.

Restaureringen av målningarna i kyrktaket ska göras i ett semnare skede.



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39