Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

Ny generation tjänstemän tillåter större ingrepp i kyrkor

KYRKRENOVERING.

De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar.

9.1.2023 kl. 12:02

2018 besökte representanter för museiverket och kyrkostyrelsen Nedervetil kyrka då församlingen ville göra kyrkan mer flexibel till sin användning i stället för att bygga ett nytt församlingshem. Det fick man inte göra. Församlingen måste då investera i ett nybygge som belastar ekonomin än idag. I Lundo (Lieto) kyrka har alla bänkar lyfts ut och ersätts av lösa stolar. Precis som i Nykarleby kommer kyrkorna i Tavastkyro och Aura att få löstagbara bänkar.

– Det var en stor förändring i Lundo. Kyrkoherden har sagt att församlingsmedlemmarna fått en fått en ny relation till kyrkbyggnaden. Dörrarna står öppna dagligen och människorna sticker sig in och tar del av olika typer av verksamhet. Själv brukar han arbeta där ibland och då möter han församlingsmedlemmarna, säger Anna-Maria Kymäläinen.

Hon har verkat som intendent på museiverket sedan 2019 och är involverad i den pågående renoveringen av Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby.

Har museiverkets inställning ändrats?

– Jag känner inte till hur det var i Nedervetil, men jag tror att vi är mera vidsynta idag. Kyrkorna har alltid ju varit föremål för stora förändringar.

Under de senaste fem åren har många som jobbat länge på museiverket gått i pension.

– Jag är en del av min tid och den utbildning jag fått. När världen förändras bör vi förändras med den och överväga på vilket sätt vi kan bevara kyrkorna och andra skyddade byggnader. Det är viktigt att kyrkorna används. Det är ganska trist ifall de används bara några timmar i veckan, säger Kymäläinen.

Varje kyrka är en unik helhet som bedöms från fall till fall och då tar museiverket också församlingens behov och önskemål i beaktande.

– Allt är ändå inte tillåtet att göra. Det finns kyrkor där utrymmet att förändra är mycket litet.

I Nykarleby har de identifierat vad som är visuellt kännetecknande för kyrkan, till exempel altaruppsättningen. Det har varit viktigt att bevara en del av de fasta bänkarna och bänkkvarteren med bröstvärnet.

– Bröstvärnet hör inte ursprungligen till en 1700-tals kyrka, men det är så etablerat i interiören och i färgvärlden att vi ansåg det vara viktigt att bevara.

Det moderna sättet att renovera en kyrka innebär att allt som görs dokumenteras noggrant.

– Om någon i framtiden vill återställa kyrkan i Nykarleby som den var innan renoveringen 2022 är det möjligt. Men före det har ju kyrkan förändrats flera gånger som vi inget vet om. Nyligen funderade vi på vilka färgnyanser som använts i takmålningarna. Sannolikt har balkarna och pelarna varit ännu mera dekorerade. Men vi lyckas inte få svar på allt.

Hon är nöjd med det hon sett hittills.

– Hantverkarna är väldigt skickliga och det är lätt att samarbeta med församlingen och alla inblandade.



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39