Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

Ny generation tjänstemän tillåter större ingrepp i kyrkor

KYRKRENOVERING.

De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar.

9.1.2023 kl. 12:02

2018 besökte representanter för museiverket och kyrkostyrelsen Nedervetil kyrka då församlingen ville göra kyrkan mer flexibel till sin användning i stället för att bygga ett nytt församlingshem. Det fick man inte göra. Församlingen måste då investera i ett nybygge som belastar ekonomin än idag. I Lundo (Lieto) kyrka har alla bänkar lyfts ut och ersätts av lösa stolar. Precis som i Nykarleby kommer kyrkorna i Tavastkyro och Aura att få löstagbara bänkar.

– Det var en stor förändring i Lundo. Kyrkoherden har sagt att församlingsmedlemmarna fått en fått en ny relation till kyrkbyggnaden. Dörrarna står öppna dagligen och människorna sticker sig in och tar del av olika typer av verksamhet. Själv brukar han arbeta där ibland och då möter han församlingsmedlemmarna, säger Anna-Maria Kymäläinen.

Hon har verkat som intendent på museiverket sedan 2019 och är involverad i den pågående renoveringen av Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby.

Har museiverkets inställning ändrats?

– Jag känner inte till hur det var i Nedervetil, men jag tror att vi är mera vidsynta idag. Kyrkorna har alltid ju varit föremål för stora förändringar.

Under de senaste fem åren har många som jobbat länge på museiverket gått i pension.

– Jag är en del av min tid och den utbildning jag fått. När världen förändras bör vi förändras med den och överväga på vilket sätt vi kan bevara kyrkorna och andra skyddade byggnader. Det är viktigt att kyrkorna används. Det är ganska trist ifall de används bara några timmar i veckan, säger Kymäläinen.

Varje kyrka är en unik helhet som bedöms från fall till fall och då tar museiverket också församlingens behov och önskemål i beaktande.

– Allt är ändå inte tillåtet att göra. Det finns kyrkor där utrymmet att förändra är mycket litet.

I Nykarleby har de identifierat vad som är visuellt kännetecknande för kyrkan, till exempel altaruppsättningen. Det har varit viktigt att bevara en del av de fasta bänkarna och bänkkvarteren med bröstvärnet.

– Bröstvärnet hör inte ursprungligen till en 1700-tals kyrka, men det är så etablerat i interiören och i färgvärlden att vi ansåg det vara viktigt att bevara.

Det moderna sättet att renovera en kyrka innebär att allt som görs dokumenteras noggrant.

– Om någon i framtiden vill återställa kyrkan i Nykarleby som den var innan renoveringen 2022 är det möjligt. Men före det har ju kyrkan förändrats flera gånger som vi inget vet om. Nyligen funderade vi på vilka färgnyanser som använts i takmålningarna. Sannolikt har balkarna och pelarna varit ännu mera dekorerade. Men vi lyckas inte få svar på allt.

Hon är nöjd med det hon sett hittills.

– Hantverkarna är väldigt skickliga och det är lätt att samarbeta med församlingen och alla inblandade.



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13