Den internationella församlingen där han ska vara präst är hittills endast en vision. I Liepaja finns flera lutherska lettiska församlingar och Svenfelts blivande förman, biskop Hans Jönsson tänker sig en församling för dem som inte har lettiska som modersmål. I staden finns många gästarbetare av olika nationaliteter.
– Allt har hänt snabbt så alla detaljer än ännu inte klara. Vi får se hur saker och ting utfaller i praktiken. Tanken är att jag upptas som präst i den lettiska kyrkan, säger Dennis Svenfelt.
Dennis Svenfelt har varit utan förordnade som präst sedan hösten 2021 då meddelade att han inte längre kan samarbeta med kvinnliga kolleger.
Laestadianernas Fridsföreningars Förbund LFF håller som bäst på att bilda en understödsring för Svenfelts missionsarbete. Tanken är att hans lön kommer från den, men att den betalas ut av den lettiska kyrkan.
– Den lettiska kyrkan har på grund av sin utmanande ekonomi inga möjligheter att ge mig lön. Men Hans Jönsson kommer att vara min förman och biskop.
Hur har du kommit i kontakt med kyrkan i Lettland?
– Jag kontaktade Jönsson och berättade om min situation och han bjöd in mig att besöka dem. Efter besöket fick jag kallelsen därifrån.
Enligt LFF:s hemsida kommer Svenfelt också att verka som kaplan i Liepaja katedralkyrka och vid behov delta i den lettiska kyrkans missionsarbete i Indien.
– Vad Indien betyder konkret vet jag ännu inte.
Han åker till Lettland i januari för att träffa biskoparna där.
– Om jag då får ett officiellt godkännande börjar arbetet då.
Vet biskoparna i Lettland om din bakgrund och att du inte har något förordnande i kyrkan här i Finland?
– Jo, biskop Bo-Göran Åstrand har varit i kontakt med biskop Hans Jönsson i Lettland. Allt har skett på ganska kort varsel så diskussionerna om det pågår ännu. Jag ska träffa Bo-Göran Åstrand innan jag reser.
"Sänds inte till Lettland"
Bo-Göran Åstrand bekräftar att han varit i kontakt med biskopen i Liepaja Hans Jönsson.
– I sådana här situationer diskuterar vi alltid mellan stiften. Han har berättat för mig vad de tänkt att Dennis ska göra och jag berättat för honom om Dennis bakgrund i stora drag. De är medvetna om hans situation. Efter vår diskussion kommer de uppenbarligen att fatta beslutet att han kan jobba där.
I de här fallen är grundregeln att den mottagande kyrkan avgör vad som är möjligt och prövar den som söker jobb. Och det ska nu biskoparna i Lettland göra i sitt konsistorium.
– Vi sänder inte honom till Lettland utan han har hittat ett jobb där och de är beredda att ta honom med den information de har. Jag fick uppfattningen att de kommer att ge grönt ljus för Dennis. När de godkänt honom tar de ansvar för honom.
Den lettiska kyrkan godkänner vår prästvigning, vilket är en grundförutsättning. Han behöver inte prästvigas på nytt.
– Jag ska ha ett samtal med Dennis innan han åker då jag hör mig närmare för hur han tänker och ser på saken. Men det är normalt att jag samtalar med präster med jämna mellanrum.
Biskop Hans Jönsson har rötterna i Missionsprovinsen i Sverige som inte hör till Svenska kyrkan. Missionsprovinsens motsvarighet i Finland är Missionsstiftet. Inte heller den hör till den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Varken Missionsprovinsen eller Missionsstiftet godkänner kvinnliga präster. Ämbetsfrågan torde inte vara något problem i det här fallet
– Jag fick det intrycket, säger Åstrand.
För en lekman kan de te sig som att präster som inte passar går på export till andra länder. Hur kan det vara möjligt?
– Det är ingen korrekt bild av situationen. Som präst har man möjlighet att söka jobb i andra kyrkor. Vi har präster som jobbat i kyrkan i Sverige och i Norge som jag prästvigt. Inte heller dem har vi sänt dit. De har blivit prövade och funna lämpliga till den kyrkomiljön.
– Mitt mandat gäller Borgå stift. Jag har varken mandat att hindra någon att söka jobb i en annan kyrka eller att övertala en annan kyrka att ta över en präst.
Uppdaterad 16:20 med kommentar av Bo-Göran Åstrand.