Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23
Konfirmanderna i Jakobstads svenska församling får vistas på Pörkenäs i sommar. I september får de också övernatta där.

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55
Nicklas Storbjörk

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19
Karin Westerlund blev student från Karis-Billnäs gymnasium och Axel Falck blev student från Brändö gymnasium.

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Bengt Norrlin är en av dem som skött strömningen av gudstjänsterna från Pedersöre och Jakobstads kyrkor. Nu strömmas gudstjänsten från Esse.

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06
Jari Heikkilä är kaplan i den finska församlingen i Väståboland.

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28
Viking Norrbäck med sitt dragspel.

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34
– Jag är kvinna, människa, mamma, präst, maka – jag har många roller. Styrkeidrottare är bara en bland dem.

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23
Eva Frantz är uppvuxen i Helsingfors men bor idag i Esbo.

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15
– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00

Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14